Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Tågskam efter flygskam? Inte med goda val.

Förnybar el ger skäl att ta tåget.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Semestertider är för många förknippat med resor och de som vill ta klimathänsyn kan stå inför svåra val. Särskilt som det inte alltid är givet vilket färdsätt som ger minst utsläpp.
Allt fler reseföretag inkluderar numera klimatkompensation i sina flygpriser, men det gör naturligtvis inte utsläppen ogjorda. Som Vetenskapsradion uppmärksammar (18/6) är det svårt att bedöma effekten av de klimatinsatser som finansieras på så vis. Men de kompenserar knappast fullt ut för flygresorna. Naturligtvis är det ändå ett steg åt rätt håll att det sätts någon form av prislapp på utsläppen, men de som vill minimera dem får söka andra alternativ.
Många tänker säkert slentrianmässigt på tåg, men det behöver inte nödvändigtvis vara det bästa alternativet. Som Jörgen Larsson, konsumtionsforskare vid Chalmers tekniska högskola, påpekar i radion (17/6) är det avgörande hur tågen drivs. Diesellok, som till exempel är vanliga i Danmark, gör inte alls resandet så klimatvänligt. Och i flera andra europeiska länder kommer elen till tågtrafiken från koleldade kraftverk. Därför kan det ibland vara lika bra att köra bil.
"Sitter man fyra i bilen och kör söderut så blir det ungefär lika stora utsläpp som från tåget om man kör en mellanstor dieselbil", säger Larsson.
Han har utvecklat en särskild semesterkalkylator som kan hjälpa resenärer att göra klimatsmarta val.
Men det räcker förstås inte att enskilda resande tänker i sådana termer. Det krävs övergripande politiska vägval för att nå utsläppsmålen på sikt. Således måste även de folkvalda göra korrekta beräkningar då det gäller klimatet.
Om elen till utbyggd järnvägstrafik kommer från förbränning av kol och gas kommer dagens flygskam i längden att följas av tågskam. Inte heller elbilar blir då något hållbart alternativ. Vissa länder kan med andra ord behöva stöpa om sin elproduktion i grunden. Men omställningen behöver inte vara så tungrodd som den i förstone kan verka vara.
En ny rapport från forskningsorganisationen Bloomberg NEF spår visserligen att den globala efterfrågan på elektricitet ökar med 62 procent under de kommande tre decennierna. Men genom snabbt fallande kostnader för vindkraft, solenergi och lagring av el väntas behoven kunna mötas på ett allt mer hållbart vis. År 2050 beräknas nästan hälften av elektriciteten i världen komma från förnybara källor.
Optimistiskt i överkant? Inte nödvändigtvis. Sedan 2010 har kostnaderna minskat med 49 procent för vindkraft och 85 procent för solenergi, enligt BloombergNEF, och tekniken fortsätter att förfinas.
Rapporten spår också att Europa blir ledande i övergången till förnybara elkällor. Så blir det knappast med mindre än en rejäl uppväxling i arbetet för att minska utsläppen. Hittills har ansträngningarna inte imponerat i arbetet för att nå målen i Parisavtalet.
Även politiker står nu inför svåra val där de enklaste alternativen inte alltid är de bästa. Men att det kan vara svårt att välja rätt för klimatet innebär inte att det är omöjligt.
Gå till toppen