Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Därför förlorade Stockholm OS-omröstningen

Det var inte de långa avstånden som sänkte Stockholm-Åre i omröstningen om vinter-OS 2026. Det handlade om det svaga folkliga stödet och att Stockholm inte skrev på värdstadskontraktet.
– Jag börjar nästan ge upp om att få OS till Sverige, säger svenska IOK-veteranen Gunilla Lindberg.

Gunilla Lindberg med tårar i ögonen efter beskedet att Sverige inte får OS 2026. Till vänster syns Stefan Holm som också var med i den svenska kampanjen.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Den svenska ledamoten i Internationella olympiska kommittén, Gunilla Lindberg, visste att loppet var kört redan i söndags då IOK fick utvärderingskommissionens rapport.
Ändå kunde hon inte hålla tårarna borta när Thomas Bach läste upp ”Milano-Cortina” och italienarna i kongressalen i Lausanne började jubla.
– Det känns verkligen som ett nederlag, för jag tycker att vi hade ett fantastiskt koncept, där idrotten och politiken drog åt samma håll, så det känns så tråkigt, säger hon med rödögda ögon.
– Men enligt utvärderingsrapporten var vårt koncept en högrisk, man förstår inte våra garantier. Vi har jobbat hela våren för att få rätt papper och jag vet inte om vi har andra lagar i Sverige än i andra länder. Det räckte i alla fall inte med löften enligt ”letter of intent” utan de ville ha ”härmed garanterar jag”.
Lindberg säger att hon trots allt är jätteglad över att Sverige fick 34 röster, mot Milano-Cortinas 47, trots att man ansågs som ett högriskprojekt.
– De var ju i princip tillsagda att rösta på något annat, säger Lindberg.
Thomas Bach talade klarspråk under presskonferensen tillsammans med vinnaren Milano-Cortina. IOK ansåg inte att Sverige var redo för spelen för att Stockholms stad inte skrev på värdstadskontraktet. Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) och de andra i det grönblå styret har inte velat ge några garantier utan bara hyra ut arenorna i staden åt OS. Det räckte inte för IOK.
Bach sade också att Sverige föll på det svaga stödet där bara 55 procent, enligt en undersökning från i mars, sade sig vara positiva till OS medan Italien fick med sig mer än 80 procent av italienarna.
– Milano har också fler färdiga arenor, 90 procent och i Stockholm bara 75 procent, säger Bach.
Tidigare under dagen avslutade Gunilla Lindberg den svenska presentationen med att be IOK-ledamöterna att rösta på den mest hållbara kandidaten och visa att det inte bara var snack när man upprättade de nya normerna i Agenda 2020.
Efteråt spekulerades det i att Lindbergs skarpa ordval fått IOK-medlemmar att inte rösta på Stockholm-Åre. Men eftersom Lindberg redan visste att det var kört tyckte hon inte att hon hade något att förlora med sin uppmaning.
– Det stod inte i manus, men jag kände att jag behövde säga det för jag är så engagerad i agendan och normerna. Sen kan jag säga att Italien hade en bra ansökan, det är inget dåligt vinteridrottsland, säger hon.
Lindberg är ständig medlem i IOK, men den första besvikelsen efter beskedet fick henne nästan att vända på klacken och lämna organisationen, säger hon.
– Men går man härifrån kan man inte göra något alls, då kan man inte vara med att påverka, säger hon.
– Jag börjar nästan ge upp om att få OS till Sverige, just nu känns det så. Samtidigt tycker jag att vi ska vara stolta, det här har inneburit att vi fått en mycket närmare kontakt mellan idrotten och politiker och andra samhällsgrupper. Så jag hoppas att vi kan fortsätta.
Fakta

Sveriges OS-ansökningar

Sveriges har försökt få OS nio gånger sedan 1984 – och misslyckats vid samtliga tillfällen:

1984, vinter-OS: Göteborg åkte ut direkt, 10 röster mot Sarajevos 31 och Sapporos 33 i första röstomgången. Sarajevo fick flest röster i andra röstomgången.

1988, vinter-OS: Falun förlorade i andra röstningsomgången, 31 mot Calgarys 48.

1992, vinter-OS: Falun åkte ut i andra röstningsomgången, 9 mot Albertvilles 51 och Sofias 25.

1994, vinter-OS: Östersund förlorade i andra röstningsomgången, 39 mot Lillehammers 45.

1998, vinter-OS: Östersund åkte ut i andra röstningsomgången, 23 mot Naganos 36 och Salt Lake Citys 29. Nagano fick flest röster i tredje röstningsomgången.

2002, vinter-OS: Östersund åkte ut i första och enda röstningsomgången, 14 mot Salt Lake Citys 54, Sions 14 och Quebecs 7. Mutanklagelser över valet, ses som ett mörkt kapitel i IOK:s historia.

2004, sommar-OS: Sverige åkte ut i andra röstningsomgången, 19 mot Atens 52, Roms 35 och Kapstadens 22. Aten fick flest röster i tredje röstningsomgången.

2022, vinter-OS: Sverige var med i ansökningsprocessen under något år, men Stockholms Stad drog sig ur i januari 2014.

2026, vinter-OS: Stockholm-Åre förlorar avgörande omröstningen mot Milano-Cortina, 34–47.

Källa: SOK.

Gå till toppen