Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nya pengar ska minska värdegrundskrockar

Det finns flickor i Lund som inte får följa med förskolekamraterna till simhallen och pojkar som tror att de inte får leka med dockor. Nu får kommunen 430 000 kronor för att främja integration, stärka barns rättigheter och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

En av bilderna som används i kontakten med föräldrar i projektet Bygga broar. Denna bild symboliserar att målet är att barnet ska sitta så kort tid som möjligt i ”livbojen” – inte behöva ta ansvar för olika värdesystem som kan krocka mellan förskola och familjer.Bild: Eva Ohlsson och Turi Everett
Det blir femte året i rad som projektet Bygga broar får utvecklingspengar av Länsstyrelsen i Skåne. Arbetet drivs av socialförvaltningen och barn- och skolförvaltningen i Lund.
För de förskolor som infört modellen har personalen ett introduktionssamtal med föräldrar innan inskolningen. Det ger pedagogerna en bild av hur föräldrarna tänker kring föräldraskap.
— Det är en viktig start. Då kan man ta upp med föräldrarna vad som hänt den dagen. Så här tänker vi och hur tänker ni? Vi är genuint intresserade av barnets familj, uppväxt och intressen, säger Anneli Holmgren, projektledare på barn- och skolförvaltningen.
Till modellen finns ett bildmaterial för föräldrar med exempel på värderingskonflikter.
—Det kan handla om att pojkar och flickor uppfostras olika, frihet och kontroll och att barnets frihets krymper när de blir äldre, säger Pia Forsberg, projektledare på socialförvaltningen.
— Vi pratar med föräldrar om att pojkar också har möjlighet att leka med dockor och att flickor också kan cykla och göra häftiga saker. Det kallas för värdegrundsdialog och det har vi med föräldrar hela tiden, säger Anneli Holmgren.
Personal inom förskola och socialförvaltning möter dagligen komplexa värdegrundsfrågor i kontakten med föräldrar och barn. Det handlar om skilda synsätt kring jämställdhet, kunskaper om kroppen och kön.
— De som är allra lämpligast för att arbeta långsiktigt är förskolan som möter alla barn och följer barn och föräldrar under lång tid, säger Pia Forsberg.
Modellen bygger på dialog istället för pekpinnar och föreläsningar. Det finns tillfällen då barnen hamnar mellan de värderingar som finns i skolan och hos föräldrarna. Målet är att personal ska ta snacket med föräldrar i dessa frågor.
— Det kan vara att pojkar och flickor får olika möjligheter att utforska sig själv och sin omgivning. Den begränsningen kan finnas i tidig ålder och följa barnen upp i vuxen ålder, säger Anneli Holmgren.
Nästan 300 förskolerektorer, förskolepedagoger och medarbetare på pedagogiska resursenheten på totalt 25 förskolor och två öppna förskolor har genomgått utbildningen och implementerat modellen i sina verksamheter. Ett 60-tal personer ska delta vid nästa utbildningstillfälle.
— Inom förskolan kan det vara barn som inte får följa med och simma. Personal kan höra föräldrarna till större barn säga att ”hon ska gifta sig i hemlandet i sommar”. Då är det inte så lätt att ta tag i om man inte känner sig trygg i de egna värderingarna och kunskapen i sådana samtal. Sedan är det mycket vardagsarbete och det gäller lika mycket svenska barn som andra barn. Det handlar om att stärka barns rättigheter, rätten till egen fritid. Vi skapar en dialog med föräldrarna om vad barnet upplever, säger Pia Forsberg.
Gå till toppen