Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Imamernas advokater: Inte rättssäker process

De är inlåsta på häkten med utvisningsbeslut hängande över sig. Sex män med starka kopplingar till svenska muslimska samfund pekas av Säkerhetspolisen ut som hot mot rikets säkerhet. Männens advokater hävdar att processen uppvisar stora brister vad gäller rättssäkerhet.

Säkerhetspolischef Klas Friberg. Arkivbild.Bild: Henrik Montgomery/TT
I slutet av april låste den svenska staten in Riyad Jassim och hans son. På myndighetssvenska heter det att männen är tagna i förvar, en åtgärd som Migrationsverket kan ta till mot personer som ska utvisas. Men gällande Jassim och hans vuxne son fanns inga beslut om utvisning.
Det gör det nu.
– Migrationsverkets beslut är bristfälligt eftersom verket inte har redovisat hur och varför man kommer fram till att min klient är ett hot mot rikets säkerhet, utan man hänvisar i princip helt till de uppgifter som Säkerhetspolisen har lagt fram, säger Alparslan Tügel som företräder Jassim.
Riyad Jassim är bättre känd som Abu Raad, imam i Gävle moské och utpekad som en ledande gestalt i svenska islamistiska kretsar. Bakom beslutet att låsa in Abu Raad och hans son fanns en begäran från Säkerhetspolisen som ville att Migrationsverket skulle utvisa dem.
Under våren upprepades mönstret och i dag är sex män med kopplingar till svenska muslimska samfund frihetsberövade i väntan på att utvisas.
Säpo har kommenterat händelserna med att man har intensifierat sitt arbete mot vad man kallar extremistmiljöer.
I en rapport från Försvarshögskolan konstateras att Abu Raad har pekats ut som den militanta islamismens ledare i Sverige. Han ska ha uppmanat besökare i en moské att be för självmordsbombare som angripit USA:s armé, hyllat terrororganisationen IS och stått bakom en sajt som förespråkade dödsstraff för homosexuella.
Beslut om utvisning har i fem av de sex fallen fattats av Migrationsverket. Till grund för Säpos begäran till Migrationsverket ligger lagen om särskild utlänningskontroll (LSU). Överklagan behandlas inte på samma sätt som vid ett vanligt migrationsärende, utan beslut fattas av regeringen efter förhandling i Migrationsöverdomstolen.
TT har varit i kontakt med fem av de sex männens advokater. Eftersom ärendena omfattas av stark sekretess får de inte yttra sig om några detaljer. En av dem avstår därför från att svara på TT:s frågor, men övriga fyra är kritiska till hur deras klienter behandlas och anser att processen inte är rättssäker.
– Ett problem med den här lagstiftningen är att man kan ställas inför vissa påståenden utan att man får ta del av någon bevisning. Det gör att det är jättesvårt att bemöta de här påståendena för man kan inte föra någon egen bevisning, säger advokaten Fredrik Åkerblom, som företräder Abu Raads son.
Han fortsätter:
– En annan sak är att det är regeringen som fattar beslut i utvisningsfrågan och man kan frukta att det kommer att göras politiska överväganden när det inte finns någon domstol eller nämnd.
De fyra advokaterna ger liknande bilder av hur deras klienter bemöts när de frågar om grunden till Migrationsverkets utvisningsbeslut.
– Det finns en bevisning som Säpo inte visar oss. Vi har sett en generell sammanställning där anklagelserna är väldigt allmänt hållna och väldigt luddiga, säger Joakim Johansson som företräder en imam från Västerås.
Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, är inte nådig i sin kritik av hanteringen av de sex männens ärenden.
– Det avviker från minimikraven på en rättsstat. Att du och jag inte får reda på det här – fair enough, det kan finnas anledningar att hålla det hemligt. Men ingen får dömas ohörd och då måste man få ta del av det material som ligger till grund för ett myndighetsbeslut, säger han.
Alparslan Tügel poängterar att hans klient inte har fått göra det.
– Migrationsverket har tagit del av uppgifterna. Sen begär vi ut dem, men vi får inte ta del av dem.
Säkerhetspolisens pressekreterare Gabriel Wernstedt håller inte med om att processen är rättsosäker. Han poängterar att såväl Migrationsverket som regeringen och Migrationsöverdomstolen har tillgång till de uppgifter som ligger till grund för en ansökan om utvisning.
– De personer som begärs utvisade har tillsammans med sitt offentliga biträde rätt att ta del av samtliga uppgifter. Sen är det nästan alltid så att de uppgifterna omfattas av sekretess och inte får spridas vidare. I vissa fall kan det finnas uppgifter där sekretessen är såpass omfattande att de måste hållas hemliga även för personen själv, säger han.
Det handlar om uppgifter som skulle kunna röja källor eller avslöja hur Säpo arbetar.
– Det skulle kunna skada Säkerhetspolisens uppdrag som är att skydda Sverige och demokratin, säger Wernstedt.
TT: Hur mycket är demokratin värd om de här personerna inte omfattas av den?
– De lagar och regler som finns, de följs i den här typen av processer. Lagstiftningen garanterar också att det sker på ett rättssäkert sätt.
Dennis Töllborg är personligen bekant med Säkerhetspolischefen Klas Friberg och har ett budskap till honom:
– Det går inte an.
– Det går inte an när det gäller Gui Minhai i Kina, det går inte an när det gäller Dawit Isaak, och det går inte an när det gäller de här personerna.
Fakta

Sex män är tagna i förvar

Abu Raad, egentligen Riyad Jassim, 53 år. Bor i Gävle och är medborgare i Irak. Har varit verksam som imam vid Gävle moské. Beslut om utvisning fattades av Migrationsverket den 11 juni i år.

34-årig man boende i Gävle. Son till Abu Raad. Irakisk medborgare. Har bland annat arbetat i en idrottsförening i Gävle och prisats för sitt arbete för integration. Beslut om utvisning fattades den 11 juni.

48-årig man boende i Umeå. Medborgare i Irak. Är imam med en framträdande roll i det muslimska lokalsamhället i Västerbotten. Beslut om utvisning fattades den 10 juni.

52-årig man boende i Västerås där han varit verksam som imam. Är statslös. Beskrivs i en rapport från Försvarshögskolan som Abu Raads högra hand. Beslut om utvisning fattades den 11 juni i år.

38-årig man boende i Gävle. Kommer ursprungligen från Tjetjenien och är rysk medborgare. I Tjetjenien var han enligt uppgifter till den islamistgranskande sajten Doku verksam som imam. Han uppges också ha kontakter i kriminella närverk i Sverige. Beslut om utvisning fattades den 10 juni.

54-årig man boende i Göteborg. Medborgare i Egypten. Har kopplingar till friskolan Vetenskapsskolan. Ännu inget beslut om utvisning, men sitter i förvar.

Källor: Migrationsverket, Skatteverket, Doku

Fakta

Lagen om särskild utlänningskontroll

Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) säger bland annat att:

En utlänning får utvisas ur Sverige om det

1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller:

2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott.

Det är Migrationsverket som beslutar om utvisning enligt LSU. Säkerhetspolisen kan ta upp frågan om utvisning genom en ansökan till verket. Om Migrationsverkets beslut överklagas är det regeringen som fattar beslut om utvisning efter en förhandling i Migrationsöverdomstolen, som skriver ett utlåtande.

Utvisningen får inte genomföras om verkställighetshinder föreligger, till exempel om utlänningen riskerar att förföljas eller utsättas för tortyr eller utomrättsliga straff i sitt hemland.

Källa: Riksdagen

Gå till toppen