Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Anders Åkesson: "Barn som tolkar äventyrar patient- och rättssäkerheten."

Barn ska få leka. Inte tolka.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Vi vet alla vilken oro och ångest vi kan drabbas av när ens nära och kära blir sjuka och måste söka vård. Klumpen i magen vill sällan ge med sig innan man verkligen fått veta att det inte är något allvarligt.
Som anhörig måste man få vara just anhörig och få stöd av vården att vara just närstående. I de fall där den anhörige är ett barn är det självklart att stödet inte på något sätt får missgynna barnet. Därför är det bekymmersamt att barn som är anhöriga används som tolkar inom hälso- och sjukvården.
Det blir barn som måste använda sin rast i skolan till att ringa onkologen och fråga om förälderns provsvar har kommit. Barn som fylls med ångest när de försöker översätta begrepp som latent, skov eller koagulerande. Barn som försöker dölja sin besvikelse över ännu en missad fotbollsträning och tvinga fram ett leende när läkaren säger att man är jätteduktig på svenska.
Barnombudsmannen (BO) uppger att det finns barn som meddelat cancerbesked.
Tendens i P1 genomförde redan 2016 en undersökning bland 400 åttondeklassare vars föräldrar är födda utomlands som visade ett oroande resultat: 7 av 10 barn har tolkat åt sina föräldrar, primärt i barnens egna utvecklingssamtal och vid vårdkontakter. Tyvärr så finns det anledning att tro att det inte skett någon förbättring.
BO har rapporterat att barn som tolkar missar skola och fritidsaktiviteter. En omfattande studie från Kanada i den akademiska tidskriften Journal of youth and adolescence visar större risk för psykisk ohälsa och konfliktfylld relation till föräldrarna i den situationen. Statliga utredningen Att förstå och bli förstådd menar att fenomenet strider mot barnkonventionen och bör förbjudas.
När kommunikation mellan vårdpersonal och patient om exempelvis diagnosticering, behandling eller prognos sker genom ett barn istället för utbildad tolk är det problematiskt utifrån ett barnrättsperspektiv, men också ett hot mot grundläggande värden inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen menar att användandet av barn som tolkar äventyrar patient- och rättssäkerheten. Linnéuniversitetet har undersökt omfattningen av att barn tolkar inom vården. Resultatet visar att när patienten inte kan svenska används barn som tolk vid upp emot 20 procent av tillfällena.
När utbildningsministern Anna Ekström (S) fick frågan av Sveriges Radio i slutet av 2017 var hon tydlig med att ambitionen är att barn inte ska tolka, men sade att tolkbehovet är så stort att hon inte kan lova att barn inte behöver fortsätta tolka i närtid.
I vårt grannland Norge är politiken mer resolut. En bred parlamentarisk enighet i stortinget har resulterat i att det sedan 2016 är infört i norska förvaltningslagen att barn inte får användas som tolkar.
Sverige bör följa Norges exempel.
Det finns redan ett färdigt förslag från en statlig utredning, nu behövs ett politiskt ledarskap. Om inte svenska regeringen klarar av att visa detta ledarskap, bör oppositionen i riksdagen ta sig an uppgiften.
Region Skåne och Malmö kommun skulle kunna sätta press på regeringen, men också vidta åtgärder för att minska användningen av barn som tolkar i de egna verksamheterna. Politiker från vår del av landet måste utmana staten och visa att vi värnar barnen och en patientsäker hälso- och sjukvård.
Anders Åkesson (MP)
tidigare regionråd
Gå till toppen