Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Krana på. Nu behöver EU finsk sisu.

Finlands statsminister Antti Rinne laddar för EU-ordförandeskapet.Bild: Julien Warnand
Kranvattnet tappas snart upp. På måndagen tar Finland över det roterande ordförandeskapet i EU. Överst på agendan sätter finnarna klimatfrågor och hållbarhet, ända ned på detaljnivå. Istället för konventionella gåvor får unionens politiska ledare klimatkompensation när de besöker landet. Och istället för buteljerade drycker kommer det vid mötena att serveras just kranvatten.
De första klunkarna tas inom kort. Redan den 4–5 juli hålls ett första informellt ministermöte i Helsingfors. Så har unionen också ovanligt många komplicerade frågor att hantera på kort tid.
Frågan om vilka som ska ta över EU:s tyngsta poster, inte minst den som ordförande för EU-kommissionen efter avgående Jean-Claude Juncker, borde till exempel redan ha varit löst. Men unionens stats- och regeringschefer har inte lyckats enas och fortsätter med läggspelet vid ett extra rådsmöte på söndagen.
Formellt är det deras ansvar att föreslå en kandidat till kommissionsordförande som sedan måste få majoritetsstöd i Europaparlamentet.
"Jag kan inte acceptera att rådet lägger förslag som i slutändan inte stöds av parlamentet", förklarade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i förra veckan.
Allt fler ifrågasätter modellen med spetskandidater, enligt vilken jobbet skulle gå till största partigruppen EPP:s kandidat Manfred Weber. Och stödet för honom är klent bland unionens stats- och regeringschefer. Därtill har såväl de socialdemokratiska som liberala partigrupperna i Europaparlamentet förklarat att de inte tänker rösta för Weber.
Ett mycket bättre alternativ – av flera skäl – vore den danska socialliberalen Margerethe Vestager. Hon har under de senaste fem åren gjort ett urstarkt jobb som kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor, bland annat genom att kräva Apple på 15 miljarder dollar i restskatt och ge Google böter på 5 miljarder dollar. Tidigare ledde hon liberala partiet Radikale Venstre i Danmark och var minister med ansvar för ekonomi- och inrikesfrågor.
Dessa erfarenheter borde göra Vestager till en tung kandidat när den tillträdande danska regeringen nu säger sig vilja ha kvar henne i kommissionen.
Något annat som brådskar är frågan om formerna för Storbritanniens utträde ur EU. Det lutar åt att Boris Johnson blir ny premiärminister och han är glasklar med att britterna i så fall ska lämna unionen – med eller utan avtal - den 31 oktober. En hård brexit lär visserligen främst drabba Storbritannien, men det får naturligtvis konsekvenser även för EU om britterna kraschar ut.
Därtill måste EU jobba vidare med de svåra handelspolitiska frågor som växer i takt med tullmurarna kring USA.
Med andra ord väntar ett hektiskt halvår för EU. Finland gör ändå rätt i att sikta högt då det gäller den fråga flertalet av medborgarna vill prioritera: klimatet. Målet är att anta en långsiktig strategi "som resulterar i att EU är klimatneutralt år 2050".
Det är viktigt på riktigt. Att en rad praktiska saker måste lösas omgående får inte hindra EU från att besluta om åtgärder mot det stora hotet på sikt. Nu behöver unionen finsk sisu.
Gå till toppen