Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Världen minns Kinas löften till Hongkong.

Demonstranter samlades på måndagen utanför centret för Hongkongs politiska makt.Bild: Vincent Yu
Måndagen blev orolig i Hongkong. Och på sina håll våldsam. Polisen fanns på plats när en grupp demonstranter stormade parlamentet.
Vid 15-tiden på måndagen, svensk tid, rapporterade Ekots utsände att demonstranter tagit sig igenom de metalljalusier som skilt dem från det inre av LegCo, den byggnad som hyser Hongkongs politiska maktcentrum, Legislative Council. Kravallutrustad polis stod beredd att ingripa.
Händelserna bådar inte gott. Hongkong hade kunnat bli det skyltfönster där den kinesiska kommunistregimen trots allt visat upp en resonlig hållning. Men tiotusentals protesterande på Hongkongs gator vittnar om att Kina redan valt en annan väg än öppenhet och mångfald.
I centrum för oroligheterna står ett lagförslag som skulle göra det enklare för Hongkongs domstolar att utlämna misstänkta personer till Kina, ett förslag som stötts även av stadens politiska ledare Carrie Lam. Hon har försvarat tanken med behovet av att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Samtidigt har faran varit uppenbar att president Xi Jinpings hårdhänta styre skulle utnyttja ett nytt lagrum för att rikta utlämningskrav mot politiska motståndare i Hongkong.
Att protesterna vuxit under sommaren har därför inte varit svårt att förstå. På måndagen krävde demonstranterna att Carrie Lam avgår och att lagförslaget dras tillbaka för gott, inte bara att det tillfälligt skjuts upp – det som Lam lovade när hon i juni bad Hongkongborna om ursäkt för ett klumpigt regeringsarbete.
Tumultet i Hongkong måste ses i ljuset av de löften som Kina gav när Hongkong den 1 juli 1997 lämnades tillbaka till moderlandet, från att ha varit en brittisk kronkoloni sedan mitten av 1800-talet.
Då, under pompa och ståt 1997, lovade Kina kanske inte guld och gröna skogar. Men det kinesiska ledarskapet lovade att marknadsekonomi, ett eget rättssystem och pressfrihet skulle få fortsätta verka i regionen Hongkong.
Successivt har Peking stärkt sitt grepp. Friheten har efterhand inskränkts för hongkongeserna. Inte minst en rad bortförda publicister och bokhandlare skulle ha kunnat vittna om det, däribland den i Sverige omtalade Gui Minhai, liksom en rad attackerade redaktörer och skribenter. När Reportrar utan gränser år 2002 började publicera sitt pressfrihetsindex låg Hongkong på plats 18, i årets upplaga har staden rasat till plats 73.
”Det handlar om en kollision mellan två värdesystem. Vi hoppas att vi kan förändra Kina innan Kina förändrar oss. Men Kina ökar takten nu. Vi vet inte hur länge vi kan hålla ut”, sade Lee Cheuk Yan, en fackföreningspolitiker i Hongkong i en intervju med Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg tidigare i sommar.
Det var inte ”ett land, ett system” som Peking lovade Hongkongborna. Det var ”ett land, två system”. Världen minns. Även om åtskilliga tvivlade på Pekings goda vilja.
Gå till toppen