Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ingrid Runsten: ”Skrapa på fasaden och kommunens attraktivitet flagnar.”

Bomässan H99 får en uppföljare om några år, H22.Bild: Roland Stregfelt
Magra år väntar kommunerna. Larmrapporter från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är inte helt ovanliga, men ekonomirapporten från maj i år måste tas på allvar. Enligt SKL gick 69 kommuner med minus förra året och fler väntas göra det i år.
Så vad kan en enskild kommun göra? Försöka effektivisera och spara förstås. Höja skatten, men det kan ha biverkningar. Samt tävla med andra kommuner om de bästa skattebetalarna.
Skillnaderna i villkor ökar snabbt mellan Sveriges kommuner. Landsbygdskommuner är ofta förlorare i förhållande till större städer och riskerar att bli avlägsen glesbygd. Men glesbygden kan också finnas bara några mil bort, som i Skåne där norr och öster är något helt annat än ett läge vid Öresundskusten.
Den pågående Almedalsveckan är också en sorts scen för de kommuner som har råd att visa upp sig. Budskapet är att kommunen måste vara attraktiv för att locka företag. Men skrapa på fasaden och kommunens attraktivitet flagnar. Så blir det om det inte finns en välfärd att lita på; bra äldrevård, skolor och förskolor.
Så vad är väl en stadsmässa som H22 i Helsingborg, som nu förbereds? Alldeles underbar och superviktig, eller mest en dyr fasad?
Mässan, en sorts uppföljning av H55 och H99, ska finansieras genom en aktieutdelning från Helsingborgs Hamn AB. Av totalt 250 miljoner ska nära hälften gå till att finansiera H22. Resten ska kommunens nämnder få använda för att hitta nya sätt att effektivisera sin verksamhet.
Det finns en bred enighet bakom mässan, även om Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill banta kostnaderna. Men ett parti säger nu helt nej. Liberalerna vill ta hela aktieutdelningen från hamnbolaget till välfärden, främst till skolan. Det är samhällsekonomiskt oklokt att göra stora besparingar på skolan, säger Maria Winberg Nordström, kommunalråd för L till Helsingborgs Dagblad.
Och det har hon så klart rätt i, även om partiet faktiskt står bakom en budget i Helsingborg som gör just det.
Argumenten för mässan är att stan behöver visa upp sig, locka nya invånare som har råd med påkostade bostäder. Men på sikt vore det kanske bättre om fler bosatte sig i inlandskommunerna några få mil bort istället, där det är lättare att hitta lediga bostäder.
En upptrappad kommunkamp kan bli förödande, både i Skåne och i resten av landet. En av alla de rapporter som presenteras den här veckan är från Lärarnas riksförbund och visar, inte oväntat, att oron är stor bland skolledare för hur kommunerna ska klara skolans finansiering.
Många lokala skolpolitiker, ungefär hälften av de tillfrågade, tror inte att de kan klara att hålla god kvalitet i skolan framöver. Då riskerar skillnaderna att öka ännu mer mellan olika skolor. Skolverket har redan dragit in bidraget för ökad likvärdighet från flera kommuner för att de samtidigt sparar på skolan. Och fler kommuner kan bli av med statsbidraget. I slutänden är det de elever som bäst behöver extra stöd som drabbas hårdast.
Partierna bakom januariavtalet borde omedelbart ta itu med den punkt som handlar om att utreda ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det räcker inte för att stärka kommunernas ekonomi, men det vore det bästa för skolan. Så att inte sådant som stadsmässor behöver ställas mot skolkvalitet när kommunerna tävlar om att vara attraktiva.
Gå till toppen