Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Stora klanger och melodiös melankoli

Alexander Agrell hör trumslagaren Lars Skoglunds andra soloalbum.

Lars Skoglund skriver starka låtar.Bild: Anna Malmberg

Lars Skoglund

JAZZ. La la Lars II.

Lika personlig som fräscht melodiös instrumentalmusik.
Trumslagaren Lars Skoglunds meritlista är både tjusig och omväxlande. Han har bland annat grammisnominerats som producent och spelat/spelar med Lykke Li, Shout Out Louds, Oddjob och Laakso.
Att Skoglund har åtminstone ena benet i pop och rock hörs på detta andra egna album, tonspråket ligger ofta närmare dur och moll än jazzskalor. Detta är heller ingen ”trumskiva”, även om många olika rytmer dyker upp.
Och även om Goran Kajfeš, Jonas Kullhammar och pianisten Carl Bagge får plats för solon går kvintetten framför allt in för att göra bästa möjliga av själva låtarna, noggrant arrangerade och med flera olika teman i varje.
En skönt och lätt melankolisk stämning vilar över mycket av ”La la Lars”, där de två blåsarna lyckas skapa förbluffande stora klanger, med viss hjälp av ett frikostigt eko. Bagge spär på klangrikedomen med sina många olika keyboardsound. Eget — jag tror inte att jag hört musik som låter riktigt såhär förut.
Gå till toppen