Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Linde vill lugna lantbrukare om handelsavtal

Bönder i EU och Sverige fruktar prisdumpning på kött och pressade villkor om EU:s handelsavtal med fyra länder i Sydamerika, de så kallade Mercosurländerna, blir av. Utrikeshandelsminister Ann Linde (S) ser inte skäl för oro, men konstaterar att konkurrensen lär hårdna.

Utrikeshandelsminister Ann Linde (S). Arkivbild.Bild: Jonas Ekströmer/TT
– Jag tycker inte att de har anledning att vara oroliga, säger Ann Linde till TT.
Hon pekar bland annat på att importen av nötkött och kyckling kommer att begränsas genom kvoter, den blir inte fri.
– Man måste också se att avtalet ger Sverige nya marknader, det krävs för att produktionen ska växa och det betyder att svenskt kött och kyckling med hög kvalitet kan exporteras till marknader som man tidigare inte har kunnat exportera till, säger Ann Linde.
Men när handelsavtal träffas innebär det i regel att konkurrensen blir tuffare, så är det, noterar ministern.
– Ökad handel ökar konkurrensen, men jag tror att svenskt kött har goda chanser att stå sig i den konkurrensen,
Europeiska bondeorganisationer är inte övertygade om avtalets förtjänster, inte heller Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Sverige.
– Avtalet säljer ut Europas bönder, sade LRF:s Palle Borgström i en intervju med TT i Almedalen.
LRF anser att EU-kommissionen låter bönderna betala, för att europeiska biltillverkare och läkemedelsbolag ska kunna sälja på bättre villkor till Mercosurländerna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Det finns risk för prisdumpning av kött och Borgström lyfter också fram att lantbruket i de fyra länderna använder mer antibiotika och bekämpningsmedel.
EU och de fyra länderna har förhandlat i 20 år, men för en vecka sedan lyckades de träffa en politisk överenskommelse om ett handelsavtal som ska minska och undanröja tullar på en mängd varor i båda riktningarna. Men för att det ska kunna bli av måste det godkännas av EU:s medlemsländer och EU-parlamentet. Tidigast 2021 kan avtalet träda i kraft, men striden lär bli hård i EU-parlamentet när det gäller att godkänna det.
– I flera EU-länder låter man enskilda ta smällen om konkurrensen gör att man inte kan fortsätta. Men vi har ett starkare samhälle och låter inte folk gå från hus och hem, därför finns det ett större motstånd mot frihandel i vissa länder jämfört med Sverige, hävdar Linde och tror att detta kommer att märkas när EU-parlamentet ska behandla avtalet.
Mercosurländerna krävde så sent som för ett år sedan att de exportkvoter för kött som föreslogs i avtalet och krävde att de skulle höjas. Så skedde också, vilket bidrog till överenskommelsen.
Brasiliens nye president, Jair Bolsonaro, har beskrivit avtalet som mycket viktigt. Bolsonaro lovade tidigare att Brasilien skulle lämna Parisavtalet för klimatåtgärder, men handelsavtalet binder enligt Ann Linde och EU-kommissionen Brasilien och de andra länderna vid att genomföra Parisavtalet.
Fakta

Mercosurländerna och EU

De fyra så kallade Mercosurländerna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) utgör tillsammans världens sjunde största ekonomi med en sammanlagd bruttonationalprodukt på 2 200 miljarder euro.

Omkring 60 500 EU-företag exporterar till Mercosur. Under 2015 rörde det sig om export av varor för 42 miljarder euro och tjänster för 22 miljarder euro.

Merparten av dagens export från EU till Mercosur handlar om bilar, bildelar, maskiner, kemikalier och läkemedel. På dessa hamnar i dagsläget tullar på 18–35 procent, som kan tas bort med ett handelsavtal.

I utbyte får Mercosur bland annat ett kvotsystem för export av kött, etanol och socker till EU.

Avtalet öppnar för gemensam standardisering, samarbete inom bland annat livsmedelssäkerhet och djurhållning och rätt att delta i offentliga upphandlingar. Det skulle även bekräfta EU:s och Mercosurs åtagande i Parisavtalet om klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar Brasiliens hantering av skogskövlingsproblem.

För att avtalet ska träda i kraft krävs att EU-länderna och EU-parlamentet ger det sitt stöd.

Källa: EU-kommissionen

Gå till toppen