Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ny teknik tar över kassajobb på Ica

Jobben i kassan kommer att bli ännu färre i dagligvarubutikerna. I stället kommer fler inom branschen att arbeta med ny teknik, it och artificiell intelligens.
– Det är ett stort skifte på gång, säger Icas koncernchef Per Strömberg.

Det blir färre jobb i kassorna när kunderna själva skannar varorna. I stället kommer fler att arbeta med it och artificiell intelligens inom dagligvaruhandeln, enligt Icas koncernchef Per Strömberg. Arkivbild.Bild: Pontus Lundahl/TT
Kunden står framför en skärm och besvarar frågor om hur många kassar som behövs och om vilken sorts äpplen som ligger på vågen. Inte sällan haltar kommunikationen mellan människa och maskin, med suckar och irritation som följd.
Trots det väljer i genomsnitt varannan kund i de större Ica-butikerna att själv skanna sina varor, enligt Per Strömberg. Därmed minskar behovet av personal i kassorna.
– Digitaliseringen är vår största utmaning. Vi kan effektivisera i butikerna. I stället anställer vi personer som är duktiga på it och artificiell intelligens. Det handlar om ett stort kompetensskifte i dagligvaruhandeln, säger Per Strömberg.
Inom Ica arbetar i dag omkring 50 000 personer i Sverige. Per Strömberg tror inte att det kommer att vara särskilt många fler eller färre om fem år.
– Men till stor del kommer personer med andra kunskaper än i dag att arbeta inom vår bransch, säger Per Strömberg.
Enligt en rapport från Konkurrensverket har Ica 50,8 procent av marknaden för detaljhandel i Sverige.
Per Strömberg säger att Konkurrensverkets siffror är missvisande. Om man också räknar med försäljningen av dagligvaror i bensinstationer och små servicebutiker blir Icas marknadsandel 36 procent, enligt honom.
– Vi har tuff konkurrens och vi ser en omdaning där många väljer att äta på kaféer och restauranger i stället för att handla hos oss, säger Per Strömberg.
Men hur man än räknar präglas den svenska dagligvaruhandeln av stor koncentration till ett fåtal stora kedjor. På marknader med få dominerande aktörer minskar prispressen.
Siffror från Statistiska centralbyrån visar att maten har blivit tre gånger så dyr på 30 år, medan skor och kläder inte ens har blivit dubbelt så dyra.
Per Strömberg säger att den svaga kronan drar upp priset på importerad mat, något som naturligtvis också gäller för de kläder som vi importerar.
– Vi jobbar stenhårt för att öka andelen närproducerad mat i våra butiker. Det bidrar till högre priser, närproducerat kött kostar mer än dansk fläskfilé, säger Per Strömberg.
Försäljningen av ekologisk mat har minskat något de senaste åren och i stället väljer många kunder svenskt och klimatsmart. I dag väljer 72 procent av kunderna aktivt svenska livsmedel, mot 65 procent 2014, enligt en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Ica och Lantbrukarnas riksförbund.
Matsvinnet är ett uppmärksammat problem. I dag beräknas svenska hushåll kasta omkring en fjärdedel av all mat. Inom Ica är svinnet enligt Per Strömberg 1,65 procent och det ska halveras till 2025. Ett problem är att många hushåll kastar mat som har nått bäst före-datum, trots att det går utmärkt att äta maten.
– Uttrycket bäst före är inte optimalt. Men att ändra på det är inte lätt. Vi har en dialog med Livsmedelsverket. Vi får se vad som sker, säger Per Strömberg.
Matköpen över nätet väntas öka snabbt. I dag handlar svenskarna bara omkring 2 procent av sina livsmedel på nätet. I Storbritannien är andelen 7–8 procent. Per Strömberg tror att andelen i Sverige kommer att vara omkring 10 procent 2025.
En baksida med e-handel är de många transporterna.
– Lösningen måste bli att olika kedjor samordnar sina transporter, maten ska kunna köras ut tillsammans med varorna från nätapoteket och den digitala nätbokhandeln, säger Per Strömberg.
Fakta

Ica är störst av tre

Några få kedjor dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica är den verkliga jätten med 50,8 procent av marknaden, enligt en rapport som Konkurrensverket publicerade 2018.

Enligt samma rapport har Coop en marknadsandel på 19,4 procent och Axfood, med kedjor som Willys och Hemköp, har 16,4 procent av marknaden.

Siffror från Statistiska centralbyrån visar att en matkasse som 1988 kostade 100 kronor kostade 311,45 kronor 2018.

Ett plagg som kostade 100 kronor 1988 kostade 184,4 kronor 2018.

Källor: Konkurrensverket och SCB

Gå till toppen