Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

BBC: Kina splittrar muslimska familjer

Kina skiljer medvetet muslimska barn från sina familjer, sin tro och sitt språk, visar en granskning från BBC som bland annat baseras på uppgifter i offentliga dokument. Mediebolaget har bland annat hämtat uppgifter från Turkiet – som har starka kopplingar till muslimska uigurer i den kinesiska provinsen Xinjiang.

Uigurer under en protest i den turkiska storstaden Istanbul i fjol. Arkivbild.Bild: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Hundratusentals vuxna från muslimska minoritetsgrupper, främst uigurer, hålls i vad Kina kallar omskolningsläger i Xinjiang. Samtidigt pågår byggen av internatskolor i snabb takt, visar uppgifter i hundratals offentliga dokument och vittnesmål från 60 separata intervjuer med familjemedlemmar i utlandet, rapporterar det brittiska public service-bolaget BBC.
Utbyggnaden av skolorna uppges vara riktad till just barn i de etniska grupper där många i föräldragenerationen sitter i ”omskolningsläger”.
Xinjiangprovinsen är hårt övervakad av Kina vilket gör det omöjligt att samla vittnesmål på plats. De har därför samlats från uiguriska föräldrar som befinner sig i Turkiet.
Uigurerna utbildas enligt Kina i anläggningar som ska motverka våldsam religiös extremism, men dokument visar på att många har frihetsberövats för att ha bett, haft slöja på sig eller ha haft kontakter med bland annat Turkiet.
Bara under 2017 har antalet barn som börjat i förskolor i provinsen ökat med fler än en halv miljon. Av dem är fler än 90 procent från muslimska minoriteter, visar statistik från kinesiska myndigheter.
Uigurerna är turkisktalande och tusentals uigurer lever också i Turkiet. Av historiska orsaker, bland annat folkvandringar, kallades Xinjiang förr för Östturkestan.
Kontakterna mellan Kina och Turkiet har komplicerats av behandlingen av muslimer i västra Kina. Och i Turkiet finns i en del politiska kretsar starka känslor för uigurernas öde.
– De talar ett turkiskt språk, de är muslimer och det finns etniska, religiösa och historiska kopplingar, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.
Turkiet har fördömt de utomrättliga lägren i Xinjiang som ”en stor skam för människligheten” men Ankara erkänner samtidigt Kinas överhöghet över provinsen.
Samtidigt kan tonen och ordvalen i president Recep Tayyip Erdogans utrikespolitiska uttalanden också sättas in i ett inrikespolitisk turkiskt sammanhang. Inför lokalvalen i mars kritiserades Erdogans AK-parti av högernationalister för att inte stå upp för uigurerna. Snart kom utrikesdepartementet i Ankara med hård kritik mot Kinas hållning i Xinjiang – vilket mildrades igen när Erdogan nyligen träffade Kinas president Xi Jinping.
Paul Levin pekar också på att Kina är en ekonomisk stormakt som många länders ledare aktar sig för att stöta sig allt för mycket med – även Erdogan.
– Han har gått någon av en balansakt eftersom det är klokt att hålla sig på god fot med Kina.
– Men jämfört med många andra majoritetsmuslimska länder har Turkiet ändå varit kritiskt mot hanteringen av uigurerna, fortsätter Levin.
Fakta

Xinjiang och uigurer

Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina. Över 90 procent av området består av berg, öknar och svårforcerad terräng.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (folkräkning 2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper, varav uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största med 8-10 miljoner. Den kinesiska invandringen har varit kraftig de senaste årtiondena och drygt 40 procent uppskattas vara han-kineser.

I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt en större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.

På senare år har separatiststrävandena i regionen märkts genom flera attentat, som påstås ha utförts av muslimska terrorister och genom den kinesiska regimens mycket, mycket hårda reaktioner.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Gå till toppen