Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Analytiker: Mitsotakis vann på skattesänkning

Maktskifte väntar i Grekland och premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syriza har erkänt sig besegrat. Segern i söndagens nyval gick med stor marginal till konservativa Ny demokrati och dess ledare Kyriakos Mitsotakis.

Partiet Ny demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis efter att ha vunnit söndagens parlamentsval.Bild: Thanassis Stavrakis/AP/TT
– Mitsotakis har vunnit på löftena om skattelättnader till medelklassen, och det är också på den frågan som Tsipras har förlorat, säger Gerasimos Routzounis, analytiker på opinionsmätaren Kapa Research i Aten, till TT.
När 73 procent av rösterna var räknade hade Ny demokrati 39,6 procent och Syriza 31,6 procent. Vallokalsundersökningarna tyder på att Ny demokrati får egen majoritet med 155–167 av de 300 platserna i parlamentet.
I ett tv-sänt anförande säger Mitsotakis att han fått ett tydligt förändringsmandat och att han vill jobba för lägre skatter, högre löner och pensioner, fler jobb och mer investeringar i landet.
– Landet lyfter återigen sitt huvud i stolthet, tillägger han.
Tsipras har ringt till Mitsotakis och gratulerat till segern.
– För att få Grekland dit det är i dag har vi tvingats ta svåra beslut med ett tungt politiskt pris, säger Tsipras.
Den slutliga mandatfördelningen beror på hur det går för de mindre partierna, som ska över en treprocentsspärr för att komma in i parlamentet.
Enligt vallokalsundersökningarna kan ex-finansministern Yanis Varoufakis få 14 mandat med sitt nya parti Mera25, medan nationalistpartiet Grekisk lösning kan få 13 mandat – lika många som högerextrema Gyllene gryning.
Tsipras och Syriza tog hem en storseger i valet 2015. Han kandiderade ursprungligen med löften om att stoppa nedskärningar, men har själv tvingats acceptera nödlån och åtstramningskrav från EU.
Grekland har under Syrizas styre delvis återhämtat sig efter år av ekonomisk kris och den höga arbetslösheten är på väg ned.
Men landet dras fortfarande med Europas största statsskuld, och Tsipras hårda tag för att dra landet ur krisen har mötts av både ris och ros av grekerna.
Tsipras kallade till nyval i juni efter att ha förlorat till Ny demokrati i både EU- och lokalval.
Mitsotakis och Ny demokrati har alltså vunnit sympati med utlovade skattesänkningar för småföretagare och medelinkomsttagare – de grupper som drabbats hårdast av Syrizas skattepolitik.
En fråga som också förväntades slå mot Syriza var uppgörelsen med grannen Nordmakedonien, som efter grekiska krav gick med på att byta namn från Makedonien. Detta fick bara stöd av fyra av tio greker och Ny demokrati röstade nej till uppgörelsen.
Men i fråga om Nordmakedonien pekar Gerasimos Routzounis på att Syrizas prognos i söndagens val bara är ungefär fyra procentenheter lägre än stödet i valet 2015.
– Den förlusten verkar inte komma från norra Grekland utan från hela landet, så den frågan verkar inte ha påverkat särskilt mycket.
I själva verket är Routzounis förvånad över att Syriza tycks klättra en bra bit över 30 procent, långt bättre än vad prognoserna sade. Det kan bero på att Tsipras regering infört ett socialt skyddsnät för de mest utsatta.
– Det verkar ha gett resultat, säger Routzounis.
Att Syriza klarar sig så pass bra kan också bero på att fler av partiets sympatisörer verkligen tog sig till valurnorna nu än i EU-valet, tror Routzounis.
– Det betyder att Tsipras kvarstår som den dominerande kraften i mitten-vänsterfältet i grekisk politik.
Fakta

Greklands kris

2009: Greklands regering larmar om att statsskulden är dubbelt så stor som beräknat. En revidering visar att den uppgår till 15 procent av BNP – att jämföra med 3 procent vilket är taket inom EU.

2010: Grekland ber om hjälp och beviljas i maj motsvarande cirka 1000 miljarder kronor i stödlån i utbyte mot stora besparingar i de offentliga finanserna.

2011: I oktober förbereds ett andra stödpaket på omkring 1200 miljarder kronor, där en del av pengarna från det föregående ingår.

2015: Greklands parlament säger ja till villkoren för att få ut ett tredje stödlån på cirka 800 miljarder kronor.

2016: Euroländernas finansministrar godkänner skuldlättnader på kort sikt. IMF pressar på för att en del av statsskulden ska skrivas av.

2018: Beslut om skuldlättnaderna kommer i juni. Stödprogrammet löper ut den 20 augusti, men Grekland står kvar under skärpt finansiell övervakning.

Gå till toppen