Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Köttfrossan som kom av sig

En köttbit på grillen? Nej, inte riktigt så ofta som förr. Klimathotet och vegotrenden gör att vårt köttätande minskar, och framför allt är det importköttet som minskar.

2018 var vår konsumtion 83,5 kilo, framför allt har konsumtionen av nötköttet och fågelköttet ökat, till knappt 25 respektive 22 kilo.Bild: Johan Hallnäs/TT
Under många har vår köttkonsumtion ökat. EU-inträdet 1995 innebar en riktig boom för det importerade köttet – plötsligt fanns massor med billiga biffar och filéer att tillgå, och vår totala köttkonsumtion ökade. Enligt Jordbruksverkets siffror har vi fördubblat köttätandet jämfört med på 1950-talet, berättar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
– Men då, på 50-talet, åt vi inälvor och hästkött också. Nu är det framför allt nöt- och fågel som har ökat. Grisköttet har legat ganska jämt sedan Sverige blev medlem i EU.
Men de senaste åren har köttfesten stannat av. Både 2017 och 2018 innebar en liten minskning av köttkonsumtionen, och minskningen ser ut att hålla i sig även i år.
Samtidigt har intresset för vegetarisk och vegansk mat ökat, något som märks i detaljhandeln.
– Trenden med vegetariskt protein har en kraftig tillväxt. Vi ser en 20-procentig ökning både för det frysta och färska, men det färska växer snabbast, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop.
Minskningen av köttkonsumtionen drabbar framför allt det importerade köttet, konstaterar Åsa Odell, vice ordförande för LRF. Det tycker förstås LRF, som är de svenska böndernas organisation, är bra.
– Vi har fått styrkt nu genom en rapport från Naturvårdsverket att vår konsumtion från andra länder ger en stor miljöpåverkan.
Förra sommarens torka satte fokus på vår förmåga att försörja oss själva. Att importköttet minskar stärker vår självförsörjningsgrad. Enligt Jordbruksverkets siffror var vi som sårbarast när det gäller vår egen köttförsörjning 2013, då vi bara producerade 61 procent av köttet själva. I fjol var andelen uppe i 67 procent.
– Det svenska köttet är bra ur klimatsynpunkt. 60 procent av nötköttet har sitt ursprung ur mjölkkor, och kon ger på så vis både mjölk och kött, säger Åsa Odell.
Just kor och nötkött har fått oförtjänt mycket skäll i klimatdebatten, tycker hon. Djuren behövs både för arternas mångfald och för att hålla markerna öppna, och utan djur och deras gödsel i jordbruket skulle både veganer och de som äter ekologiskt få svårt att få sin mat på bordet. Dessutom, det som kommer bort i klimatdebatten är att kossor faktiskt är rent fenomenala på att göra mat av gräset som vi själva inte kan äta, konstaterar hon.
– Någon ska käka gräset också. Kor är fantastiska i kretsloppet, säger Åsa Odell.
Läs också Minskat sug efter rött kött ger nya möjligheter för skånska bönder
Fakta

Köttet minskar

1994 åt vi 65,5 kilo kött per person och år totalt. Av detta drygt 34 kilo griskött, 18 kilo nötkött och 8 kilo fågel. Knappt ett kilo var lammkött.

2018 var vår konsumtion 83,5 kilo, framför allt har konsumtionen av nötköttet och fågelköttet ökat, till knappt 25 respektive 22 kilo.

2016 toppade vår konsumtion hittills. Då var konsumtionen 87,7 kilo per person och år.

Mängderna avser slaktvikt, från detta går till exempel slaktavfall och ben bort, och det som faktiskt återstår att äta är ungefär hälften.

Källa: Jordbruksverket

Gå till toppen