Moderatledaren Ulf Kristersson dömde ut regeringens direktiv till den migrationspolitiska kommittén som ett ”magplask” men sätter nu in gruppledaren och tidigare migrationsministern Tobias Billström som ledamot. För Sverigedemokraterna tar Jimmie Åkesson en av SD-platserna.
Utsikterna för att kommittén ska bli enig om hur en långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv migrationspolitik ska se ut verkar inte alldeles ljusa.
Kommittén ska ledas av kammarrättspresidenten Thomas Rolén, med företrädare för riksdagens partier som ledamöter. De får ett år på sig, till den 15 augusti 2020, att föreslå vad som ska komma i stället för den striktare, tillfälliga lag om uppehållstillstånd som infördes 2016 och som nyss har förlängts till 2021.
Skillnaderna mellan partierna är stora och uttalanden inför kommitténs start, efter sommaren, pekar åt andra håll än den breda kompromissens.
SD-ledaren Jimmie Åkesson ska föra partiets talan i kommittén tillsammans med den migrationspolitiska talespersonen Paula Bieler. Åkesson sade under Almedalsveckan att SD genom att sätta honom i den visar hur allvarligt man ser på frågan. Partiledare brukar aldrig sitta i utredningar.
Samtidigt hävdade han att direktiven inte ger det som SD vill, en stramare politik.
– Vi kommer att ha en konstruktiv ingång, men vi kommer inte att sitta där som något alibi för att de invandringsliberala partierna ska kunna gömma undan den här frågan, sade Åkesson.
Moderaterna ställde på förhand villkor för att sitta med i kommittén, bland annat om vilka frågor som ska tas upp för att det ska vara meningsfullt. Ulf Kristersson skrev, när migrationsminister Morgan Johansson (S) presenterade direktiven den 14 juni, att de var ett ”sånt magplask”.
”Regeringen tillsätter en utredning som av allt att döma har till uppgift att ÖKA invandringen till Sverige. Det är helt enkelt ansvarslöst”, skrev Kristersson.
Men M sitter med, företrätt av Tobias Billström och den migrationspolitiska talespersonen Maria Malmer Stenergard.
– Att ställa sig utanför är fel, jag tror att Moderaterna behövs i den utredningen, sade partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson till Svenska Dagbladet i Almedalen.
Som Åkesson hävdar Svantesson att Socialdemokraterna inte har orkat hålla emot krav på mer liberala regler från Centerpartiet och Miljöpartiet när utredningen fick sina förhållningsorder.
I 73-punktsprogrammet som regeringspartierna S och MP har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna sägs att reglerna för familjeåterförening, det vill säga anhöriginvandring, ska bli mindre strikta och utredas. Där sägs också att en ny humanitär skyddsgrund ska utredas och göra det möjligt att låta särskilt ömmande fall stanna i Sverige även om det egentligen inte finns skyddsskäl. Den linjen står även Kristdemokraterna bakom.
Men regeringen begär kostnadsberäkningar på det som kommittén kommer fram till, liksom bedömningar om regler som föreslås ökar eller minskar antalet asylsökande och uppehållstillstånd.
”Om förslagen innebär ökade offentligfinansiella kostnader ska förslag till finansiering lämnas”, slår direktiven fast.
FaktaFöreslagna ledamöter
Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken ska ledas av Thomas Rolén, kammarrättspresident med flera tunga utredningsuppdrag bakom sig.
Socialdemokraterna har nominerat Rickard Larsson, Carina Ohlsson och Ebba Östlin.
Moderaterna: Tobias Billström, Maria Malmer Stenergard.
Sverigedemokraterna: Jimmie Åkesson, Paula Bieler.
Centerpartiet: Johanna Jönsson
Vänsterpartiet: Christina Höj Larsen
Liberalerna: Inte klart
Kristdemokraterna: Hans Eklind (preliminärt, enligt uppgift från KD)
Miljöpartiet: Rasmus Ling
Källa: Justitiedepartementet, partierna
FaktaKommitténs direktiv
Kommittén ska utreda:
Om tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd som huvudregel ska meddelas asylsökande som uppfyller kriterierna för att beviljas uppehållstillstånd.
Längden på uppehållstillstånden, om tillstånden som huvudregel ska vara tidsbegränsade samt under vilka förutsättningar som permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas.
Om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grunder utöver dem som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden och i så fall vilka dessa grunder bör vara. Kommittén ska därvid särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.
I vilka situationer som uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en utlänning som sökt asyl och beviljats uppehållstillstånd i Sverige.
Om och i vilka situationer som ett försörjningskrav ska ställas som villkor för uppehållstillstånd på grund av anknytning och hur ett sådant försörjningskrav i så fall ska utformas.
Kommittén ska lämna sina förslag senast den 15 augusti 2020.
