Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Hur troligt är det att du får ett meddelande från den som hittat din plånbok?”

Människor klagar ofta över att vi lever i en tid av egenintresse där moral och etik dukat under och de flesta skulle stjäla bara de var säkra på att inte bli ertappade. Men så illa står det inte till i världen. Det skriver Peter Singer, professor i bioetik vid Princeton i USA.

Forskare har vaskat fram fyra faktorer som avgör om en person, som har möjlighet att återlämna en upphittad plånbok till dess ägare, gör det eller låter bli.Bild: Peter Frennesson
Tänk dig att du har tappat din plånbok. I den finns ett par visitkort med din e-postadress. Hur troligt är det att du får ett meddelande från den som hittat din plånbok? Ökar eller minskar chanserna om plånboken innehåller kontanter? Och tror du att pengarna finns kvar när du får tillbaka den?
Att ställa frågorna är också att fråga hur hederliga människor i allmänhet är och i vilken utsträckning de bryr sig om andra som de inte känner. Det finns psykologer som hävdar att omsorgen inte sträcker sig längre än till egna släktingar och till dem som vi tror kommer att gengälda den hjälp vi ger dem.
Är det en alltför cynisk inställning?
En fingervisning kom för ett par veckor sedan när tidskriften Science publicerade resultat ur en omfattande och finurlig vetenskaplig studie som är gjord av amerikanska och schweiziska forskare. De ”tappade” drygt 17 000 plånböcker i 40 länder, som deras forskningsassistenter lämnade in i banker, teatrar, museer, hotell och offentliga inrättningar i 355 städer. De sade att de hittat plånboken på gatan, hade jättebråttom och bad mottagaren ”vara hygglig och ta hand om den” innan de hastade vidare utan att lämna kontaktuppgifter eller be om kvitto.
Plånböckerna var av genomskinlig plast och i dem fanns tre visitkort med en tydlig e-postadress som syntes genom höljet. Där låg också en inköpslista skriven på landets språk. En del plånböcker innehöll 13,45 amerikanska dollar eller motsvarande i den lokala valutan. I en mindre studie i USA, Storbritannien och Polen var vissa plånböcker riggade med 94,15 US-dollar eller motsvarande. I de flesta låg också en nyckel.
Forskarna registrerade hur många som använde sig av e-postadressen på visitkortet för att meddela att plånboken var upphittad. För att få veta mer om vad som avgjorde att ”upphittaren” tog kontakt med ”ägaren” var e-postadressen i varje plånbok unik.
Inte oväntat hörde fler upphittare av sig i rikare länder. Schweiz, Norge, Danmark och Sverige låg i topp. Där fick mer än 65 procent av ”ägarna” besked att den förlorade plånboken var i gott förvar. Polen och Tjeckien låg tätt bakom, före rikare länder som Australien, Kanada och USA.
En vanlig föreställning går ut på att religiösa personer är mer benägna att bete sig moraliskt än de som inte tror. Så ligger det inte till, i varje fall inte om man ser till andelen människor i ett land som uppger att religion är viktigt för dem. I Sverige, Danmark, Norge och Tjeckien sade minst tre fjärdedelar av befolkningen att religion inte är viktigt. Ändå hade alla fyra länderna en hög andel återlämnare. I Peru och Marocko uppgav över 80 procent att religion är mycket viktigt, men i båda länderna tog färre än var fjärde upphittare kontakt med plånbokens ägare.
Kvinnor var cirka 2 procent mer benägna att lämna tillbaka plånboken än män. Studien stödjer alltså tidigare forskning som visat att kvinnor tycks agera mer etiskt än män.
Det mest överraskande resultatet är att en plånbok som innehåller pengar oftare återlämnas till sin ägare, än en utan kontanter. Så var det i 38 av de 40 länderna. Undantagen var Mexiko och Peru där de återlämnades lika sällan oavsett om de innehöll pengar eller ej.
I de tre länder som specialstuderades (USA, Storbritannien och Polen) återlämnades en högre andel plånböcker som innehöll det högre beloppet, 94,15 dollar, än de med 13,45 dollar.
Forskarna var intresserade av motiv som rädsla att straffas om man behöll pengarna och förhoppningar om hittelön om man lämnade tillbaka dem. De räknade också med att en del plånböcker skulle lämnas in utan pengarna.
När plånböckerna samlats in fanns 98 procent av pengarna kvar. Det fanns också andra bevis för att varken rädsla eller hittelön var den avgörande anledningen till att plånböckerna återlämnats.
Men varför är människor mer benägna att lämna tillbaka plånböcker som innehåller kontanter än dem som är utan?
Forskarna har vaskat fram fyra faktorer som avgör om en person, som har möjlighet att återlämna en upphittad plånbok till dess ägare, gör det eller låter bli:
• ekonomisk vinning
• besväret att kontakta ägaren
• omtanke om ägaren
• ovilja att stjäla
Omtanke om ägaren och viljan att vara en hederlig människa tycks väga tyngre än ekonomisk vinning.
Att omtanke om andra har betydelse för beslutet att ta kontakt med plånbokens ägare, visade sig när forskarna jämförde hur många plånböcker med och utan nyckel som återlämnades. En nyckel har sannolikt stor betydelse för ägaren men, till skillnad från kontanter, inget värde för upphittaren. Att behålla nyckeln utmanar troligen inte upphittarens självbild som hederlig människa lika mycket som att behålla pengarna. Men plånböcker med både kontanter och nyckel återlämnades i större utsträckning än dem som bara innehöll pengar, vilket tyder på att också omtanken om andra spelar in.
Resultaten bör kännas uppmuntrande för oss alla. Människor klagar ofta över att vi lever i en tid av självupptagenhet och egenintresse där moral och etik dukat under och de flesta skulle stjäla bara de var säkra på att inte bli ertappade. Den här rapporten bevisar att så illa står det inte till i världen.

Peter Singer

Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Peter Singer är professor i bioetik vid Princeton i USA och hedersprofessor vid universitetet i Melbourne, Australien. Han har grundat den ideella organisationen The Life you can save och författat en rad böcker. Flera är översatta till svenska.
Gå till toppen