Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Månen – en stjärna på kulturhimlen

Den 20 juli är det femtio år sedan människan för första gången landade på månen. Den mytomspunna himlakroppen och rymdfararna som försökt nå den har länge varit superstjärnor inom kulturen.

Taraji P Henson som Katherine Johnson i "Dolda tillgångar" Pressbild.Bild: Hopper Stone/Twentieth Century Fox
“Från jorden till månen”, Jules Verne
Science fiction-pionjären Jules Vernes skrev om månresande ett sekel innan det blev verklighet. I fransmannens vision från 1865 användes en gigantisk kanon för att skjuta upp en projektil innehållande en tre man stark besättning. Jules Verne inkluderade matematiska uträkningar byggda på dåtidens vetenskap. 1902 kom den franska filmaren Georges Méliès 14 minuter långa stumfilm “Resa till månen”, inspirerad av Jules Vernes roman men även H G Wells “Resan till månen”.
“Rymdens alfabet”, Maria Küchen
”Vad tjänar det till att resa till månen om vi inte kan korsa avgrunden som separerar oss från oss själva?” Thomas Mertons citat inleder Maria Küchens både filosofiska och nördiga reportagebok. Den svenska författaren undersöker vad drömmen om att nå andra planeter egentligen handlar om men även har även lämnat gott om utrymme för ryska Sojuzraketer, Elon Musk, Jerrie Cobb, Harry Martinsson, rymd-haute couture och Michel Collins akvareller.
”Moonlight”, Hasselblad center
De ikoniska bilderna på astronauterna och deras fotsteg på månen togs med en Hasselblad. På Hasselblad Center i Göteborg finns redan en permanent utställning om det svenska kameraföretagets roll i rymdexpeditionerna. Fram till den 22 september visas även ”Moonlight” där 24 konstnärer undersöker människans relation till den mytomspunna himlakroppen och vilka egenskaper och krafter vi projicerar på den. Vi ställs bland annat inför astronaut-tränade gäss och ett växthus laddat med månljus.
”The Afronauts”, Cristina de Middel
Efter Zambias självständighet 1964 startades ett rymdprogram med siktet inställt på månen och Mars. Ett högkvarter sattes upp utanför Lukasa där blivande astronauter gravitationstränade genom att rulla nedför kullar i oljefat. Någon zambisk månlandning blev det aldrig med projektet har inspirerat flera konstprojekt, som ”The Afronauts” där den spanska fotografen Cristina De Middel blandar fiktion och verklighet. Inför jubileet ges en tredje upplaga av den utsålda boken ut. Även andra konstnärer har skapat uppmärksammade verk, bland andra den zambiske skulptören och målaren Stary Mwaba och ghanesiska filmaren Frances Bodomo.
“Dolda tillgångar”
“Dolda tillgångar”, även känd under originaltiteln ”Hidden figures”, är den verklighetsbaserade berättelsen om Katherine Johnson, Dorothy Vaughan och Mary Jackson, tre svarta kvinnliga matematiker som från och med 1940-talet var nyckelfigurer i det amerikanska rymdprogrammet. De kämpade mot diskriminering på ett Nasa där både kontoren och toaletterna var uppdelade efter hudfärg. Filmen är baserad på historikern Margot Lee Shetterly bok med samma namn. Tidigare i år döpte Nasa om en gata utanför högkvarteret i Washington till Hidden figures way.
”First Man”
Ryan Gosling spelar Neil Armstrong i förra årets kritikerrosade drama om den förste människan på månen. Regissören Damien Chazelle balanserar episk rymdfilm med hemma hos-porträtt av familjen Armstrong i Houston, en familj som bär på en stor sorg. Filmen påminner också om att rymdresor är högriskprojekt och att långt ifrån alla försök till rymdfärder var lika lyckade som Apollo 11. Svenske Linus Sandgren står för fotot.
“Iron Sky”
I finske Timo Vuorensolas kultiga actionkomedi “Iron sky” (2012) har en grupp nazister sedan slutet av kriget gömt sig på en hemlig bas på månens baksida. Nu är de redo att invadera jorden. Tidigare i år kom en crowdfundad uppföljare “Iron sky: The coming race”, löst byggd på “Vril: eller Den kommande rasen”, en roman av Edward Bulwer-Lytton från 1871. Trots att tvåan innehåller både dinosaurier och ödlenazister fick den ett betydligt svalare mottagande än originalet.
Major Tom
“Space Oddity” släpptes bara dagar innan Apollo 11 tog sats mot månen 1969. Stanley Kubricks “2001: A Space Odyssey” hade inspirerat Bowie till den melankoliska skildringen av Major Tom som efter ett tekniskt fel ensam driver runt i rymden. I “Ashes to ashes” från 1980 dyker astronauten upp igen, nu med ett drogproblem som kanske speglade Bowies eget. Tyske Peter Schilling lånade 1983 karaktären i sin syntdänga “Major Tom (Coming Home)” men inte heller där får rymdfararen kontakt med jorden. Kultartisten The Space Lady, känd för sitt ekande rymdsound, har senare gjort en spöklik cover på Schillings låt.
“Whitey on the moon”, Gil Scott-Heron
Kort och kärnfull spoken word-reflektion om hur det vita USA skickar människor till månen medan svarta amerikaner bor i slum och inte har pengar att betala läkaren. Ett av spåren på poeten och musikern Gil Scott-Herons album ”Small talk at 125th and Lenox” från 1970 där även “The revolution will not be televised” fanns med.
“Apollo 11”
Nyproducerad dokumentär om månlandningen som får svensk biopremiär den 23 augusti. Ett tjugotal specialvisningar hålls också den 20 juli. Filmen bygger helt på arkivmaterial, en del är unikt material som aldrig tidigare visats. Varken berättarröst eller moderna kommentarer har lagts till, filmerna och ljudupptagningar från 1960-talet gör hela jobbet, vilket de gör med bravur. “Tar andan ur en” skrev filmsajten Indiewire.
Månlördag på National Geographic
Varje lördag i juli visar tv-kanalen National Geographic dokumentärer om rymden, bland annat ”Armstrong-banden” där vänner och familjemedlemmar ger en djupare bild av vem mannen under rymddräkten var. En annan är ”Budgetresa till månen” om Space IL, företaget bakom den privatfinansierade israeliska rymdfarkosten Beresheet som kraschlandade på månen i april i år. Tv-kanalen har även låtit elva konstnärer tolka 50-årsjubileet, resultaten postas på Instagram under juli.
Fakta

50 år sedan månlandningen

Den 16 juli 1969 lyfte Apollo 11 från Cape Canaveral i Florida. Den 20 juli landade månlandaren “Eagle” på månen. Klockan 02.56 morgonen därpå blev Neil Armstrong den första människan på månen. Han följdes 19 minuter senare av Edwin "Buzz" Aldrin. De stannade i 2,5 timme och samlade under tiden månföremål och gjorde vetenskapliga experiment. Den tredje astronauten, Michael Collins, fanns kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbanan runt månen. Sammanlagt har 12 personer gått på månen, alla mellan 1969 och 1972.

Gå till toppen