Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Rachel Cusks imponerande romanbygge har förts till slut

”Kudos” är ett originellt romanbygge om lidande och litterär ära. Lars-Håkan Svensson har läst sista delen i Cusks hyllade trilogi.

”Kudos” är sista delen av en trilogi som också består av ”Konturer” och ”Transit”. Rachel Cusk, född 1967 i Kanada men bosatt i England, kommer till Louisiana Literature i augusti.Bild: Siemon Scamell Katz

Rachel Cusk

Kudos. Översättning: Rebecca Alsberg. Albert Bonniers förlag.

Så föreligger den på svenska: sista delen i Rachel Cusks bejublade trilogi om den kringresande författaren Faye som lyckas med konststycket att skriva böcker utan egentlig handling, böcker som bara tycks återge vad folk hon möter anförtror henne. Eller är det inte deras åsikter vi får ta del av? Det förekommer visserligen otaliga ”sa hon” och ”sa han” i Fayes referat, men alla som framträder uttrycker sig på en prosa som är lika utsökt som den är stilistiskt enhetlig och snarlik det språk Faye själv begagnar när hon någon gång tar till orda. Är det trots allt Faye vi umgås med hela tiden, fast förklädd till en mångfald språkrör?
”Kudos” heter den nya boken. Kanske inte en helt självklar boktitel i Sverige. Kydos är den odödliga ära som hjälten i ett antikt grekiskt epos vinner på slagfältet. Som lånord i modern engelska syftar ordet (sedan uttalet på engelskt vis modifierats) för det mesta på trivialare former av berömmelse. Hos Cusk är det namnet på det pris som en högpresterande, lätt autistisk gymnasist kammar hem.
Och naturligtvis kan kudos avse den berömmelse som kommer Faye till del i de litterära sammanhang där hon framträder. Ja, Faye tycks beredd att gå ännu längre. I ett av sina sällsynta egna inpass förklarar hon att belöningen för att överleva det lidande som själva tillvaron innebär är just ”ära”. Så trots att Faye rör sig i ganska begränsade miljöer är det stora livsåskådningsmässiga frågor, inte minst lidandets natur, som berörs i hennes referat.
Det speciella lidande som möjliggörs av äktenskap och deras upplösning granskas närsynt av flera berättare. Men även det lättsamma lidande som tar formen av vardagliga vedermödor på en litteraturfestival begrundas här med oväntat sardonisk humor.
Alla de cirka tjugo monologer som får plats i ”Kudos” håller kanske inte den toppklass som Cusk är mäktig när hon är som bäst. Men det är ett imponerande och originellt romanbygge som nu har förts till slut.
Även om den nya boken kanske inte berikar svenskan med ännu ett engelskt lånord, är den och trilogin som helhet värd all den kydos som kan vinnas på det moderna litterära slagfältet.
Gå till toppen