Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ingrid Sommar: Axel Ebbes konsthall är värd ett bättre öde

Skulptören Axel Ebbe var en av Sveriges främsta under tidigt 1900-tal. Ingrid Sommar besöker en försäljningshotad konstskatt och ser en arkitekturutställning som ger hopp om nytt liv för skulpturmuseet.

Axel Ebbes konsthall i Trelleborg.Bild: Tommy Lindstedt

Med arkitektögon

Axel Ebbes konsthall, Trelleborg, t o m 18/8.

De flesta känner till Millesgården, en av Stockholms mest profilerade konsthallar. Många har också besökt Carl Eldhs ateljé, ytterligare en välskött konstnärsmiljö i huvudstaden. Men Axel Ebbes konsthall, hur många har hört talas om den? Eller för den delen om Axel Ebbe själv? Inte så konstigt kanske, eftersom denne Ebbe under en stor del av livet verkade i den skånska avkroken Hököpinge. Och hans konsthall ligger i Trelleborg.
Men skulptören Ebbe var en av Sveriges främsta under tidigt 1900-tal. Precis som de samtida Milles och Eldh reste han till Paris för att utbilda sig. Många av hans monumentala verk finns på framträdande platser i Malmö och Lund. Som ”Arbetets ära” på Möllevångstorget, ”Solrosen” i Kungsparken och ”Mannen som bryter sig ur klippan” på Universitetsplatsen. Även byggnaden till Ebbes konsthall i Trelleborg är en modernistisk mini-ikon från 1935, ritad av dåvarande stadsarkitekten i Malmö, Carl-Axel Stoltz.
Till skillnad mot Millesgården och Eldhs ateljé har Ebbehallen länge lämnats vind för våg, utan rimliga resurser och tydliga mål. Men plötsligt tätnar dramatiken. Samtidigt som ett sparförslag lagts fram i Trelleborgs kommun, där hallen helt sonika ska säljas, har ett gäng arkitekturstudenter i Lund filat på visionära tankar kring byggnaden, vilka ställs ut i konsthallen under sommaren.
Arkitekturstudenten Anton Köhlers förslag på ombyggnad av Axel Ebbes konsthall.Bild: Ingrid Sommar
Utställningen ”Med arkitektögon” är klart sevärd och visar hur unga arkitekter ännu kan inspireras av det tidiga 1900-talets modernism. Samtliga vill exempelvis återge huset det ursprungliga glastaket, som både gav mer ljus och en informell känsla av växthus. Bilder från Axel Ebbes ateljé när det begav sig visar också att just så ville han exponera sina skulpturer, halvt dolda bland massor av grönska. Samtliga förslag skissar också på tillbyggnader, som kan modernisera verksamheten och ge plats för kafé och en skyddad uteplats.
Men någon sådan tillbyggnad är inte aktuell. Istället drev kommunfullmäktiges M-, KD- och SD-majoritet nyligen igenom en elementär ”tillgänglighetsanpassning”, men utan att finansiera den fullt ut. Just detta har samtidigt krävts av kulturnämnden, som annars tänker avstyra satsningen helt. Så hallens framtid är fortfarande oviss, även om ledande M- och KD-politiker försäkrat i lokalpressen att detta med en försäljning inte var något seriöst hot.
Axel Ebbes staty ”Arbetets ära” på Möllevångstorget.Bild: Thomas Löfqvist
Problematisk är också bristen på visioner om verksamhetens innehåll. Filmaren Jan Troell och TV-mannen Jan Hemmel gjorde för några år sedan ett uppmärksammat försök att lyfta konstnären Ebbe till nivån där han hör hemma. I boken och filmen ”Vem var du Axel Ebbe?” jämförs hans symbolistiska mix av kosmopolitiskt resande och rötter i den skånska myllan med poeten och författaren Ola Hansson, född i Hönsinge.
Utan tvekan är både skulpturerna och konsthallen värda bättre öden än att kompromissas bort som lokala angelägenheter för bara Trelleborg. De har ett vidare intresse. Både nationellt och definitivt för Skåne som kulturområde.
Gå till toppen