Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ingrid Runsten: ”Det är redan klimatnödläge, erkänn det.”

Smältande is kan vara ett tecken på en smygande klimatkatastrof.Bild: Tore Meek
En normalsval svensk sommar landar medborgarförslag om att införa klimatnödläge hos kommuner runt om i landet. Bland dem Helsingborg och Malmö.
Då fnissar klimatskeptiker hånfullt. Andra anser att problemet visserligen existerar men att omställningen måste få ta tid för att inte drabba ekonomi och tillväxt, eller att klimatjobbet istället borde göras i länder som Kina och Indien.
För en del spelar det ingen roll vad en överväldigande majoritet av världens klimatforskare säger. De tror ändå inte att mänsklig aktivitet påverkar jordens klimat eller att det har någon negativ betydelse att koldioxidhalten i atmosfären ökar. De tror vad de vill och misstror av princip alla som vill begränsa köttätande eller bilkörning.
Men debatten kan inte längre få fastna där. I tre nordiska länder, Sverige, Finland och Danmark, var klimatfrågan bland de allra viktigaste i de senaste valen, liksom i EU-valet. Det är bra, men de som vill driva på måste hitta varandra på nya sätt över landsgränserna.
Klimatkatastrofen kommer inte plötsligt, den kommer smygande, den pågår även om den inte syns precis utanför ditt fönster. Den märks i smältande isar vid polerna, i varmare hav och i förändrade ekosystem.
På vissa ställen på jorden har det som tidigare var extremt blivit vanligt. Där det redan tidigare var varmt och torrt är steget till obeboeligt kortare.
I New Delhi uppmättes 48 grader i juni och på flera håll i den indiska delstaten Rajasthan noterades temperaturer över 50 grader. Värmetopparna är en del av ett mönster där regnen dröjer och fler söker sig till redan överbefolkade städer när det inte längre går att leva av jordbruket. Så huggs träd ner för att ge plats åt den ständigt växande staden.
Också i New Delhi demonstrerar skolelever, inspirerade av Greta Thunberg. De behöver inte ens skolka, eftersom skolorna ofta måste stänga tillfälligt på grund av luftföroreningar. De kan känna den smutsiga och heta luften in på kroppen, vid varje andetag.
”Vi ber inte om någonting enormt – vi ber bara om en säkrare framtid”, säger 16-åriga Aman Sharma till TT.
Många har skrivit under den namninsamling han startat på nätet. Kravet är att regeringen ska utlysa ett klimatnödläge.
Det har Storbritannien gjort, liksom Irland. Det har New York nyligen gjort och hittills över 600 andra städer och kommuner runt om i världen.
En del kallar det en uppmaning till panik, men det är snarare dess motsats. Det är rationellt att ta till sig forskning. De närmaste tio åren blir avgörande för om vi ska nå målen i Parisavtalet från 2015 och begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Nu avgörs om avtalet ska bli något annat än en sorgligt missad möjlighet.
En del kallar införandet av klimatnödläge för plakatpolitik. Och så blir det om det stannar vid prat. Men många regeringar världen över ägnar sig åt just prat utan handling, medan andra fortfarande ägnar sig åt förnekelse.
Det gör den lokala politiska nivån viktigare, där medborgare ställer krav på sina lokala politiker att samverka med andra i städer, kommuner och nationer runt om i världen.
Därför är det synd att fem av sju partier i Malmö säger nej, med hänvisning till att staden redan har en bra klimatpolitik. Och därför borde Helsingborg, som flera gånger fått utmärkelsen årets miljökommun välkomna medborgarförslaget och sprida sin miljökunskap.
Det råder redan klimatnödläge, det handlar bara om att erkänna det.
Gå till toppen