Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Umeåolyckan – detta vet vi

Nio personer omkom när ett mindre flygplan kraschade i Umeå. Detta vet vi om olyckan:

Delar av olycksplanet ska ha separerat från planet i luften. En del ligger ett hundratal meter från det kraschade flygplanet på ön Storsandskär i Umeå.Bild: Erik Abel/TT
Söndagen den 14 juli, klockan 13.33, lyfte ett mindre flygplan av typen GippsAero GA8 Airvan från Umeå flygplats.
Klockan 14.12 fick flygtornet ett haverilarm. Planet kraschade på ön Storsandskär, två kilometer från banänden på Umeå flygplats, i Umeälvens delta.
Ombord på planet fanns nio personer, två kvinnor och sju män. Åtta var medlemmar i den lokala fallskärmsklubben. Alla var svenska medborgare och kom från Västerbotten respektive Norrbottens län, enligt polisen.
Planet var inte helt när det nådde marken, utan delar av det ska ha lossnat i luften, enligt Statens haverikommission som utreder vad som orsakat olyckan.
Flygplanet är av en modell som i regel är knappt nio meter lång med propeller på nosen. Flygplanet saknar en svart låda som kan undersökas i efterhand, eftersom bara större flygmaskiner brukar ha det.
Utredarna har säkrat radarspår och vissa inspelningar från flygtrafikledningen. Det ska också finnas filmmaterial som kan ge information. Olycksutredningar tar vanligtvis upp till tolv månader.
Svenska fallskärmsförbundet (SFF) har tillfälligt stoppat alla flygningar med olycksplanet. Det finns ytterligare två flygplan av samma modell registrerade i Sverige, hos två andra fallskärmsklubbar.
Transportstyrelsen har dragit in olycksplanets luftvärdighetsbevis, utfärdat den 25 juni 2019. Det intygar att planet är dugligt, servat och underhållet som det ska. Myndigheten har också beslutat att de två andra flygplanen av samma modell som finns i Sverige ska ställas på marken.
Det störtade planet har tillverkats i Australien och motorernas tillverkare är amerikansk.
Flygolyckan är den femte dödligaste i Sverige, sett till civila flygolyckor.
Fakta

Flygolyckor i Sverige

Flygolyckan i Umeå den 14 juli 2019 är den femte dödligaste i Sverige sett till civila flygolyckor. Nio personer omkom.

Den hittills allvarligaste flygolyckan i Sverige inträffade i november 1964 i Ängelholm. 31 människor omkom, däribland tre riksdagsledamöter. Tolv personer överlevde olyckan.

Den näst allvarligaste flygolyckan på svensk mark skedde den 8 februari 1949. Ett flygplan från Madrid skulle landa i Köpenhamn, men styrdes om och kraschade utanför Barsebäck i Sverige. Samtliga 27 passagerare omkom.

I januari 1977 omkom 22 personer – samtliga ombord – när ett Vickers Viscount från Linjeflyg störtade i ett radhusområde i Kälvesta utanför Stockholm. Planet var på väg från Jönköping till Bromma. Olycksorsaken var isbildning på stabilisatorn. Ombord satt delar av Sveriges bordtennislandslag, bland dem den tidigare världsstjärnan och förbundskaptenen Hans Alsér.

I maj 1989 omkom 16 personer när ett plan kraschade strax före landning i Oskarshamn. Flera riksdagsmän fanns bland de omkomna, liksom medlemmar i statliga post- och telekommittén. Bland dessa kan nämnas John-Olle Persson, nyutnämnd generaldirektör för AMS.

I krigstid inträffade också flera allvarliga flygolyckor i Sverige. Den 22 oktober 1943 havererade ett svenskt kurirplan på Hållö i Bohuslän efter att ha blivit beskjuten av ett tyskt jaktplan över Skagerack. Tretton personer omkom. 1944 omkom tio respektive elva människor i två flygkrascher, i Kinnekulle respektive i naturreservatet Måkläppen utanför Falsterbo.

Den allvarligaste flygolyckan där ett svenskt flygbolag varit inblandat skedde den 8 oktober 2001 på Milano-Linate flygplatsen i Italien. Då kolliderade ett SAS-plan med 110 personer ombord med ett mindre plan med fyra personer på startbanan. Samtliga ombord omkom. Av dem var 20 svenskar.

Gå till toppen