Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bokens klimatavtryck inget för Bokmässan

Böcker med klimattema blir allt vanligare i boklådor och på topplistor. Men hur hanterar bokbranschen sitt eget klimatavtryck?
– Det är ingenting vi har på agendan i år, säger Maria Rogstad Norberg, kommunikationschef på Bokmässan.

Bokmässan är Sveriges största litteraturevenemang men har inga seminarier om bokbranschens klimatavtryck. Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Svanen, den nordiska miljömärkningen för varor och tjänster, startade 2012 projektet Bokuppropet.
– Vi försökte få igång bokbranschen men den var väldigt trög och ointresserad. Bara några mindre förlag nappade på att Svanenmärka bokproduktionen, säger Anna Norberg, kommunikationsansvarig.
Branschen har fortfarande inte kommit särskilt långt, anser hon.
– Förlagen nöjer sig med att ”vi har FSC-certifierat papper”. Det är en bra början men för att nå våra nationella och globala miljömål krävs ett helhetsgrepp som ser till hela bokens livscykel.
FSC är en miljöcertifiering som används inom skogsbruket.
Både Bonnierförlagen och Norstedts lyfter fram just FSC-certifierat papper när de tillfrågas om sitt klimatarbete. Eva Hansen, produktionschef på Bonnierförlagen:
– Vad gäller böckers klimatpåverkan är det papper som gör det största avtrycket. Därför trycker vi endast på papper som är antingen FSC-certifierat eller certifierat med minst tre stjärnor enligt PREPS.
Bonnierförlagen jobbar inte med Svanen eller någon liknande miljömärkning.
– På agendan nu är hur vi kan reducera användandet av plast i produktion och packning, säger Eva Hansen.
Norstedts har en del Svanenmärkta böcker, men märkningen är inte okomplicerad, menar kommunikationschef Olle Lidbom.
– Vi och de flesta förlag trycker våra böcker på en global marknad. Vi jobbar med ett tryckeri som i sin tur köper papper från olika leverantörer och kanske trycksvärta och bläck från andra. Det blir svårt att få till Svanenmärkning på alla böcker, det är många delar vi inte kan styra själva.
TT: Hur mycket är det en kostnadsfråga?
– Det är inte en kostnadsfråga. Det som bromsar är att det är komplicerat rent regulatoriskt att uppfylla de krav som Svanen har. Vi måste arbeta med de tryckerier som finns till hands så länge vi inte startar ett eget.
Dag Wassberg har drivit tryckeri i över 20 år och är i dag branschkonsult. Han menar att det går att ha kontroll över produktionskedjan.
– Företaget jag arbetar för nu har två personer som jobbar med kvalitet och miljö hela tiden och säkerställer våra och våra leverantörers processer. Våra kunder har örnkoll, om de vill.
Enligt Dag Wassbergs erfarenhet styr kostnaden ofta förlagens val.
– Säger bokförlag att det inte har med ekonomi att göra – det svaret tror inte jag på. Det kostar mer att producera i Sverige, men det är miljövänligare.
Det finns dock även Svanenmärkta tryckerier i andra länder.
Svanen är inte den enda miljömärkningen, det går “tretton på dussinet”, anser Dag Wassberg.
– Det är en jättekostnad för tryckeribranschen att hålla sig uppdaterad om regelverken för licenser och certifieringar.
Olle Lidbom på Norstedts påminner om att bokens produktion bara är en faktor.
– Viktigast för oss är att trycka rätt antal böcker så att alla säljs. Det kan vi styra mest, tillsammans med våra återförsäljare som ser till att sälja alla böcker de lånar av oss. Bokbranschen i Sverige är kommissionsbaserad, de har rätt att skicka tillbaka till vårt lager. Det komplicerar saken lite.
– En annan fråga är hur boken hanteras i handeln. Packas den ner i en plastpåse, skrivs kvitto ut?
I september hålls Bokmässan i Göteborg, Sveriges största litteraturevenemang. Flera seminarier ägnas åt klimatkrisen, dessutom arrangeras en särskild klimatkväll på Göteborgs konserthus. Ingen av mässans drygt 300 programpunkter handlar dock om bokbranschens egen miljöpåverkan.
– Vi har egentligen inga branschseminarier alls eftersom vi riktar oss till en bredare publik. Det har tidigare år förts samtal med förlagen om branschseminarier men eftersom de är så upptagna med annat under mässan har det inte funnits så stort intresse för det, säger Maria Rogstad Norberg, kommunikationschef på Bokmässan.
TT: Är det inte konstigt att en bokmässa inte alls pratar om bokens och bokbranschens egen klimatpåverkan? Kan Bokmässan ta initiativ till den typen av diskussionen framöver eller är det upp till förlagen att efterfråga?
– Vi bygger programmet tillsammans med förlagen. Jag tycker att det är ett väldigt intressant spår att undersöka framåt men det är ingenting vi har på agendan för årets bokmässa, utan vi väljer att belysa klimatfrågan på andra sätt, som klimatkvällen.
– Vi tittar även på olika aspekter av vår egen klimatpåverkan, bland annat genom verktyget ”Hållbart evenemang” som kommer att finnas på vår hemsida.
Norstedts Olle Lidholm anser att seminarierna ändå är Bokmässans ansvar.
– Bokmässan sätter programmet och våra författare medverkar. Vill de ha ett klimatsamtal så kan de utan problem säga till oss så kan vi hjälpa dem att ta fram det.
Fakta

Bokens klimatavtryck: "En halv hamburgare"

TT: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, vilken uppmaning vill du ge bokbranschen?

– Mer och bättre böcker, haha. Böcker har generellt väldigt liten miljöpåverkan, att läsa är bland det klimatsmartaste man kan hitta på. Klimatavtrycket är något eller några kilo koldioxid per bok och det motsvarar ungefär en halv hamburgare. När det gäller själva pappersboken så kan förlagen se över sina transporter och miljöpåverkan från produktionen av pappret. Ställ krav på tryckerier och på vad de i sin tur köper in. Och på butikernas miljöpåverkan. Återanvänd böcker.

TT: En studie från KTH kom 2012 fram till att en e-bok och en pappersbok har ungefär samma miljöpåverkan. Hur ser det ut i dag?

– Några nya internationella artiklar har likartade resultat som vi hade då. Vi ser möjligen en liten fördel för e-boken, men det beror på förutsättningarna. För pappersboken beror det på hur mycket den blir läst, samt på hur man köper boken. Om man kör bil till bokaffären så kan det dominera resultaten rätt så mycket. För e-boken är den största miljöpåverkan själva prylen som man läser boken på: typen av läsare och hur mycket man använder den i övrigt.

Fakta

Kulturen och klimatet

Hur miljövänlig är egentligen kulturbranschen? I artikelserien "Kulturen och klimatet" skriver vi om vad kulturbranschen gör för att bli mer klimatsmart.

Gå till toppen