Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Forskaren: Med mångfald på fälten är lantbruket bättre rustat mot klimatförändringar

Ju fler grödor en lantbrukare odlar desto bättre blir jordbruket – för jorden, klimatet och landets försörjning. Det säger Erik Steen Jensen, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Erik Steen Jensen är professor i hållbar odling vid SLU i Alnarp.Bild: Philippe Baret
Erik Steen Jensen började forska om hållbart jordbruk långt innan Joel Månsson föddes. Nu står professorn på Månssons gårdsplan och njuter av att höra den unge ekobonden berätta om sina odlingar för en skara nyfikna experter från hela Europa.
– Joel har insett vad som blir viktigt för en lantbrukare i framtiden, säger Erik Steen Jensen.
Läs också Europa samlas på Joels gårdsplan – för att möta ett ändrat klimat
Han syftar på en framtid där somrar som det snustorra 2018 blir vardagsmat. Eller den rekordvarma juni 2019. Ett förändrat klimat där både torka och slagregn blir vanligare, och nya sorters ogräs, skadeinsekter och växtsjukdomar kan ställa en skånsk bonde inför helt nya utmaningar.
Diver Impacts, heter det EU-projekt som förenar forskare och andra aktörer i livsmedelssystemet, och som nu besöker Joel Månssons gård. Diver som i det engelska ordet för mångfald.
Det går utmärkt att odla två grödor samtidigt på samma åker.Bild: Hansueli Dierauer
Därför är det bra att odla många olika grödor:
1. För självförsörjningen
Sverige ska producera mer livsmedel och minska beroendet av import. Så stadgar den strategi som riksdagen antog 2017.
– Om det målet ska nås behöver vi fler typer av grödor, säger Erik Steen Jensen.
2. För riskspridningen
Med fler olika grödor får jordbrukets skadegörare det svårare.
– Om du bara odlar en gröda på dina femtio hektar kan en enda skadegörare slå ut alltihop, antingen det handlar om en skadeinsekt, ogräs eller växtsjukdom. Med många grödor får skadegörare svårare att etablera sig.
3. För ekosystemtjänster
Detta är de tjänster vi får gratis av naturen.
– Med fler kvävefixerande växter, alltså sådana som själva kan ta upp kväve från luften, minskar behovet av kvävegödsel.
Samodling av ärtor och korn.Bild: Hansueli Dierauer
4. Mot bekämpningsmedlen
Mångfalden minskar också behovet av bekämpningsmedel, antingen det handlar om ogräs, insekter eller svampangrepp.
– Detta är något som blir allt viktigare för oss konsumenter, för vi vill inte ens ha små rester av bekämpningsmedel i vår mat.
5. Mot sårbarheten
Alla grödor drabbas inte lika hårt av exempelvis torka.
– Då kan mångfald vara ett sätt att göra oss mindre sårbara för framtida klimatförändringar.
6. För bördigheten
Med fler olika grödor kan fler typer av växtdelar som rötter och halm behållas i jorden.
– Det stärker markens bördighet och minskar också behovet av gödsel och andra insatsämnen.
7. För klimatet
Ju mer kol som binds i marken, desto mindre koldioxid hamnar i atmosfären.
– Diversifieringen kan potentiellt öka kolinlagringen. Det gör att jordbruket kan bidra mer till klimatåtgärderna, reducera effekterna av ett förändrat klimat.
Ärter och korn som odlats och skördats tillsammans.Bild: Cornelia Kupferschmid
En lantbrukare måste inte odla ekologiskt för att skapa mångfald inom odlingssystemet, men tänka nytt. Redan detta kräver en rejäl omställning, säger Erik Steen Jensen.
– Mångfalden gör dig mindre sårbar. Men den kräver mer arbete, kunskap och kompetens. Det är bara de duktigaste som klarar det som Joel gör.
Utan samarbete med engagerade odlare har en forskare små möjligheter att påverka verkligheten.
– Jag har forskat i många år, och min forskning har publicerats i internationella tidskrifter. Men mycket av den har inte kommit till användning än. Därför jobbar vi nu mycket mer med lantbrukare, säger Erik Steen Jensen.
Men 2050 ska Sverige vara klimatneutralt, alltså inte bidra netto till växthuseffekten. Och då måste jordbruket göra sin del av jobbet.
– Varje gång vi använder fossil energi, och använder kväve- eller fosforgödning, måste vi alltså kompensera för det. Det kan man bara göra om man har inlagring av kol i marken. Och för det krävs ett nytt tänkande inom lantbruket.
Gå till toppen