Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Glädjen över att sätta bo tycks borta och nya bostäder ses som fula inkräktare

Killar och tjejer gick från trångboddhet och trista inackorderingsrum till fina trerummare på Klostergården när området byggdes, skriver Per Strandell.Bild: Bengt Arvidson
Det mest spännande jag visste som grabb i Lund på 50-talet var att cykla omkring och se stans nya bostadsområden. Det var Kobjer, Sofiaparken, Lagerbringen, Järnåkra plus annat. Själv bodde jag på Måsvägen, också våra vita HSB-hus hade blott några få år på nacken.
För många yngre Lundabor var glädjen över en egen bostad påtaglig. Nyblivna mammor och pappor kånkade möbler och husgeråd. Skratt och glam hördes. Husen fylldes med liv. Det kryllade av ungar på lekplatserna.
Visserligen gick det åt en del åkermark, men det fick det vara värt. Alla insåg och förstod att fler bostäder var av nöden, ty barnkullarna från rekordåren på 40-talet var stora.
Samma sak med miljonprogrammet på 60- och 70-talen som möjliggjorde att 40-talisterna kunde bilda familj. Killar och tjejer gick från trångboddhet och trista inackoderingsrum till fina trerummare på Klostergården, Linero, Norra Fäladen, Östra Torn, Nöbbelöv.
Idag är synen på nya bostäder i Lund en annan. Nu tycks den allmänna glädjen över att unga kan sätta bo vara borta. Idag ser många Lundabor huskroppar som något som inkräktar och förstör. Och värst är kritiken om byggnationer krockar med det gröna.
I Lund har nämligen tusentals medelklassare drabbats av ”gröna febern”. Så fort ett träd, en buske, några blommor, en gräsmatta eller annan vegetation påverkas negativt går man till attack. Lund håller på att utvecklas från stad till landsbygd. Vegetationen är så ymnig att inte ens Djungel-Jim hittar rätt.
Nu står en ny stridsfråga för dörren. Som Sydsvenskan berättat tänker Staffanstorp bygga mellan 3 000 och 4 000 bostäder intill kommungränsen mot Lund. Och här i detta gränsland finns många lundensares favoritobjekt nummer ett - Höje å!
Staffanstorp äger frågan så rent formellt har Lunds kommun inget att säga till om. Men vår grannkommun lär få det hett om öronen ändå. Medelklassare i Lund är vana att få igenom sina pretentioner. Och Miljöpartiet agerade direkt och lyckades få området (inom Lund) klassat som naturreservat.
Personligen välkomnar jag initiativet. Vi är i ett skriande behov av fler bostäder. Dagens unga är lika angelägna om en egen lägenhet som deras föräldrar en gång var, men som nu blivit gröna bromsklossar. Visst är det bisarrt?
Dessutom skapar nybyggnationen ökat resandeunderlag åt den nya tågstationen på Klostergården. Som extra plus neutraliseras den gröna sörja av sly, buskar, träd och risiga kolonilotter som utgör Lunds södra del på båda sidor järnvägen. Med Staffanstorps initiativ förstärks indirekt den urbana profilen i Lund. Det välkomnar jag.

Per Strandell

Per Strandell är bloggare och pensionerad journalist.
Gå till toppen