Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Virve Ivarsson: En krasch ut ur EU blir dyr för Johnson.

Boris Johnson riskerar att överskatta EU:s vilja att gå Storbritannien till mötes.Bild: Frank Augstein
Vid lunchtid på tisdagen stod det klart. Förhandsfavoriten Boris Johnson är vald till ny ledare för konservativa Tories och lär på onsdagen bli ny brittisk premiärminister.
55-årige Johnson har beskrivits som opolerad men karismatisk – och med en minst sagt avspänd relation till sanningen. Inte minst är han en tvättäkta brexitförespråkare.
Sedan folkomröstningen i juni 2016 landade i att Storbritannien lämnar EU har landets politiker försökt komma fram till hur det ska gå till. Det finns två sätt att lämna EU, antingen med eller utan ett avtal med unionen. EU har gett britterna till den 31 oktober på sig att komma fram till hur deras utträde ska gå till.
Avgående premiärminister Theresa May har förhandlat fram ett utträdesavtal med EU, men det har nu röstats ned fyra gånger av parlamentet och anses vara politiskt dött.
Johnson säger att han vill få till ett bättre avtal med EU, men det säger Bryssel blankt nej till.
I juni i år sade Johnson att Storbritannien bör lämna EU den 31 oktober "oavsett vad", alltså krascha ut ur EU även om britterna misslyckas med att få till ett avtal med EU. Och om inget görs kommer så faktiskt att ske.
För möjligheten till utträde ur EU regleras i artikel 50 i EU-fördraget och av dess tredje stycke framgår att EU-fördragen upphör att gälla för en medlemsstat två år efter anmälan om utträde om inget avtal har kommit till stånd. Såvida inte europeiska rådet och medlemsstaten kommer överens om att förlänga tidsfristen.
Storbritannien anmälde sitt utträde 2017, men har alltså nu en förlängd tidsfrist till 31 oktober 2019. Därefter upphör EU-fördragen att gälla om parterna inte kommer överens om en förlängning.
Ett avtalslöst utträde vore dock dåligt för britterna. Och det vore dåligt för EU.
En stat som utträder ur EU förlorar tillgången till den fria marknaden och de fyra friheterna, vilket leder till ökade export- och hushållskostnader men också till sämre möjligheter för statens medborgare att arbeta och studera i unionens medlemsländer.
Det bedöms på det hela kunna bli så dyrt att utträda utan ett avtal att det har setts som osannolikt att något land skulle vilja utträda på det sättet annat än under extrema omständigheter.
Johnson har också medgivit att han främst hotar med att utträda utan avtal för att sätta press på EU och få till ett bättre avtal. Men frågan är hur bra den taktiken kommer att fungera.
När ett medlemsland väljer att utträda ur unionen riskerar det att minska relevansen av hela EU-projektet. Det kan göra unionen angelägen att hålla kvar ett utträdande medlemsland – och inte minst en sådan stormakt som Storbritannien – om så bara med ett avtal. Men det kan också göra unionen angelägen att avskräcka andra medlemsländer från att lämna.
När utträdesklausulen infördes befarade flera medlemsländer att det skulle leda till ett EU " à la carte", där medlemsländer plockar russinen ur kakan och bara väljer det bästa av rättigheter och skyldigheter. Dessutom har unionen redan lagt ned mycket tid på att få till ett utträdesavtal med Storbritannien.
Boris Johnson lär därför få mycket svårt att få till ett bättre avtal med EU. Och även om ett avtalslöst utträde den 31 oktober på sätt och vis vore i enlighet med hans kampanjlöften skulle en kraschlandad brexit i längden troligen kosta de brittiska medborgarna betydligt mer än det smakar.
Det finns sammanfattningsvis en anledning till att krascher i allmänhet är någonting som gemene man undviker.
Gå till toppen