Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Omvärlden bör göra det klart för Kina att folkrätten bör respekteras i Hongkong.”

De nordiska länderna bör göra gemensam sak med Storbritannien och kräva att de styrande i Kina respekterar att Hongkong även i fortsättningen ska ha visst självstyre. Det skriver Lave K Broch, statsvetare och aktiv i det danska FN-förbundet.

En sjukvårdare hjälper en av demonstranterna i Hongkong efter att polisen använt tårgas.Bild: Bobby Yip
I Hongkong möts väst och öst, kinesisk och västlig kultur. Levnadsstandarden är hög. Staden är en del av Kina, men har ett visst självstyre med till exempel en egen valuta och egen polis som kontrolleras av Hongkongs myndigheter.
I helgen sköt polisen tårgasgranater och använde gummimantlad ammunition mot tusentals människor som demonstrerade i staden.
Demonstrationerna har pågått i flera månader. Från början riktades de mot en lag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta brottslingar till Kina. Förslaget har bordlagts, men demonstranterna litar inte på det. Deras krav har blivit allt fler och handlar nu mer generellt om Fastlandskinas ökade inflytande över Hongkong.
Innan Hongkong 1997 övergick från brittiskt till kinesiskt styre förhandlade Storbritannien och Kina om Hongkongs status.
I ett gemensamt fördrag som båda länderna har godkänt framgår att Fastlandskinas system inte heller ska gälla i Hongkong 50 år efter att Hongkong övergått till Kina. Det talas om one country – two systems. Vad som sker efter 2047 vet ingen. Men fördraget borde leda till mer demokrati och inte mindre, eftersom det säger att Hongkong ska ha en hög grad av självstyre och bland annat ha sin egen utövande, dömande och lagstiftande makt och att invånarna har pressfrihet, rätt att samlas, strejka, forska, välja yrke och liknande.
Vad som nu skett är att de styrande i Kina anser att fördraget inte längre gäller. Storbritanniens regering delar inte den åsikten.De nordiska länderna bör göra gemensam sak med Storbritannien och kräva att de styrande i Kina respekterar fördraget, att Hongkong även i fortsättningen ska ha visst självstyre.
Ian Buruma påstår att Hongkong aldrig har varit en demokrati (Aktuella frågor 18/7). Men demokrati är ett styrelseskick som det kan finnas mer eller mindre av. Befolkningen i Hongkong har ett visst inflytande över den politik som bedrivs och därför kan man hävda att det råder en viss grad av demokrati.
Det är sant att Hongkongs chefsminister inte väljs av folket utan av ett forum där en majoritet följer vad Fastlandskina önskar. Hongkongs Basic Law, grundlag, kräver dock att valet av chefsminister ska ske genom allmän rösträtt. Att så ännu inte har skett har lett till kritik och protester.
Hongkongs parlament har den lagstiftande makten. Av de 70 medlemmarna väljs 35 av folket genom geografiska valkretsar och 30 väljs genom så kallade funktionella valkretsar. De består bland annat av representanter från näringslivet och olika yrkesgrupper, till exempel lärare eller människor verksamma inom finanssektorn.
De kandidater som finns på listorna för de funktionella valkretsarna kan jämföras med att man måste stå på en gästlista för att komma in på krogen. Några listor är så exklusiva att inte människor kan vara kandidater eller rösta, bara företag. Därutöver finns det fem superseats till vilka inte vem som helst kan kandidera. Till dem måste man vara district councillor, det vill säga en sorts kommunalråd.
Människor som inte kan rösta i funktionella valkretsar kan rösta på superkandidaterna. Alla har två röster, en till en geografisk valkrets och en till en funktionell valkrets eller tillen superseats.
Medlemmarna i Hongkongs parlament har olika åsikter och har möjlighet att argumentera för dem. Seden 1998 har Hongkongs parlament varit uppdelat i två läger: de som är för demokrati och de som är för den politik som de styrande i Kina bedriver.
Idag är de mänskliga rättigheterna, demokratin och självstyret i Hongkong utmanade av de politiker som styr Fastlandskina. Men om de protester som pågår kan fortsätta utan att urarta i ytterligare våldsamheter, är jag precis som Ian Buruma övertygad om att de kan påverka Fastlandskina på ett för demokratin gynnsamt sätt.
Omvärlden bör göra det klart för Kina att folkrätten och de mänskliga rättigheterna bör respekteras i Hongkong. FN och de nordiska länderna kan spela en avgörande roll.

Lave K Broch

Lave K Broch är statsvetare och aktiv i det danska FN-förbundet. Han är uppvuxen i Malmö och sedan länge bosatt i Köpenhamn.
Gå till toppen