Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Värmeslag är bäst som undantag. Stopp för fossila bränslen behövs.

Flera länder i Europa har slagit värmerekord i veckan.Bild: Roald, Berit
Värmeböljan är här. Tyskland, Nederländerna och Belgien har aldrig uppmätt högre temperaturer än i veckan. Även Paris har slagit värmerekord, vilket lett till att myndigheterna för första gången någonsin gett order till jordbrukare att stoppa skördearbetet på obestämd tid.
Hittills har fem dödsfall i Frankrike kopplats till värmen.
Klimatkrisen ökar risken för värmeböljor under sommaren femfaldigt. En studie av Swiss Federal Institute visar att värmeböljan 2018 skulle ha varit "statistiskt omöjlig" utan klimatförändringar orsakade av människan.
Mer än 99 procent av klimatforskarna är nu, skriver The Guardian, överens om att det är människan som skapar den globala uppvärmningen och att den klimatkris som nu råder är den värsta på 2 000 år. Det visar tre studier som nyligen publicerats där forskarna gått genom temperaturerna från de senaste 2 000 åren. Något som minst sagt borde få klimatförnekare att tänka ett varv till.
FN:s klimatpanel IPCC beräknar att dödliga värmeböljor generellt kommer att bli vanligare om utsläppen fortsätter som nu och planeten når 2 graders uppvärmning.
Vid ett sådant scenario räknar klimatpanelen med att de dödliga värmeböljorna som drabbade Indien och Pakistan år 2015, då ungefär 2 500 personer dog, blir årligen återkommande. Dubbelt så många människor som idag kan runt om i världen komma att uppleva vattenbrist.
18 procent av de studerade insekterna, 16 procent av växterna och 8 procent av ryggradsdjuren kommer att få halverade livsmiljöer. Regnskogarna kommer att minska, skogsbränderna och döda havsbottnar öka och korallreven i princip försvinna. Och det är bara några av följderna.
Om jorden väl når två grader riskerar det att knuffa temperaturen upp till nivåer långt över två grader. I det läget riskerar smältande permafrost, utsläpp av metan från havsbotten, regnskogsdöd i Amazonas och förlust av havsis i Arktis att i sig förstärka den globala uppvärmningen.
Sammantaget kan det låta deprimerande. Men det finns hopp. Än kan planetens uppvärmning begränsas på en säker nivå. Vad är det som behöver göras?
Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, menar att den enda chansen att begränsa uppvärmningen till 2 grader är att världens länder blir fossilfria till 2050 och hindrar viktiga ekosystem från att kollapsa.
Den globala utsläppskurvan behöver vända nedåt senast 2020. Och Sverige behöver, enligt Rockström, nå nollutsläpp redan 2030. För att lyckas föreslår Rockström en kolskatt, avskaffade subventioner till fossil energi och ett slutdatum för försäljning av fossila bränslen.
Även klimatpolitiska rådet, som är ett oberoende expertorgan som utvärderar regeringens klimatpolitik, rekommenderar regeringen att sätta ett slutdatum för försäljningen av fossila bränslen och att sluta subventionera privatbilismen.
Rådet menar att regeringen, för att lyckas minska utsläppen i snabbare takt, behöver inkludera effekter för klimatmålen i alla konsekvensbedömningar och klargöra att noll nettoutsläpp innebär noll utsläpp i de flesta sektorer.
Samt införa lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen.
Bensinupproret och de gula västarna i Frankrike visar dock att det kan vara svårt att föra en politik för omställning och samtidigt bli populär som politiker. Det kan därför vara en god idé att hjälpa politikerna på traven genom att på egen hand börja ställa om.
Till exempel genom att äta mindre kött- och mejeriprodukter, flyga mindre och undvika att äga en bil. Val som är några av de viktigaste en individ kan göra för klimatet.
Men en anledning att känna hopp är inte minst detta, som Johan Rockström pratar om i sitt sommarprat 2015: Att fram till 1955 levde människan på ett sätt som hade marginell påverkan på klimatet. Det var först då som billig olja och kol gjorde att utsläppen kraftigt ökade.
Det betyder att mänskligheten kan leva på ett annat sätt, och fortfarande leva gott. Nu har vi också tekniken för att ställa om till fossilfri energi. Det gäller bara att omställningen kommer igång i tid.
För tropisk värme kan, på kort sikt, vara behagligt. Men börjar världens länder inte snart en större klimatomställning kan människan få det allt för hett om öronen.
Gå till toppen