Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tunisiens president förd till sista vilan

Tunisien har tagit farväl av sin förste demokratiskt valde president Beji Caid Essebsi, som avlidit 92 år gammal.

Människor sörjer när en konvoj med Essebsis kista anländer till presidentpalatset nära huvudstaden Tunis.Bild: Hassene Dridi/AP/TT
Tusentals tunisier slöt upp på gatorna för att följa den kortege som på lördagen förde Essebsis kista, draperad i den rödvita tunisiska flaggan, från presidentpalatset till kyrkogården Djellaz i södra Tunis. Essebsi avled i torsdags.
– Det är en sorglig dag för Tunisien. Vi har förlorat en stor statsman som spelade en viktig roll efter revolutionen 2011, och hjälpte till att ena tunisierna och minska de historiska meningsskiljaktigheterna med islamisterna, sade en kvinna som tagit sig ut för att ta farväl av presidenten.
Flera utländska toppledare deltog i statsbegravningen, bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron, Spaniens kung Felipe VI och Qatars emir Sheikh Tamim bin Hamad al-Thani.
Beji Caid Essebsi hyllades av Frankrikes Macron som en ledare som i en mörk tid strävat efter att behålla Tunisien upplyst, tolerant och förbli troget universella värderingar. Tunisien, där den arabiska våren först inleddes, är ett av få länder som lyckades införa en relativt stabil demokrati efter revolutionerna.
Den avlidne presidenten är den förste att hedras med en statsbegravning sedan landet blev självständigt från Frankrike 1956. Regeringen har utfärdat sju dagars landssorg.
Det presidentval som planerades till november kommer efter Essebsis död att hållas redan den 15 september, enligt landets valkommission.
Fakta

Protester i Tunisien

I december 2010 tände den unga grönsakshandlaren Mohamed Bouazizi eld på sig själv i staden Sidi Bouzid i protest mot den höga arbetslösheten. Händelsen var startskottet på det uppror som ledde till att diktatorn Zine El Abidine Ben Ali störtades 2011.

Sedan dess har demonstrationer varit vanliga i Tunisien, samtidigt som landet långsamt rör sig mot demokrati. Folket har krävt att landets regering ska göra mer för att skapa jobb och förbättra människors ekonomiska villkor.

Tunisien beskrivs dock ofta som den enda framgångssagan efter den arabiska våren, på grund av den nya konstitution och de friare val som följde Ben Alis avgång. Men de ekonomiska problemen leder dock fortfarande leder till missnöjesyttringar.

2017 gick Internationella valutafonden med på ett fyraårigt låneprogram till landet värt omkring 2,8 miljarder dollar, med ett motkrav på ekonomiska reformer.

Gå till toppen