Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Butiksrånen i Lund tär på tilliten till rättsväsendet.

Poliser som larmats till ett butiksrån, den här gången i Malmö.Bild: Patrick Persson
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
På söndagskvällen rånades en livsmedelsbutik i Lund av fyra män, varav en var beväpnad med kniv.
"Det finns i nuläget ingen gripen i ärendet", meddelar Polisen på sin hemsida.
Ännu en anmälan som snart läggs ner?
Handlare i Lund är luttrade. I Sydsvenskan vittnar de om en vardag där våld, rån, hot, stölder och trakasserier är vanligt förekommande. Och de känner sig svikna av polisen när anmälan efter anmälan läggs ner.
"Man känner sig helt uppgiven och får ingen upprättelse när man blir utsatt för brott", säger Ola Hollerup, butikschef på Ica Malmborgs, till tidningen.
Daniel Nilsson, butikschef på Lilla Coop, berättar om hur han blev misshandlad för ett par månader sedan när han försökte stoppa en tjuv i butiken, en våldsman han anmält sju gånger på ett och ett halvt år.
"Samtliga anmälningar är nerlagda. Vissa samma dag. Det här senaste överfallet är anmält som rån och övergrepp i rättssak", säger Nilsson.
Både Hollerup och Nilsson har samlat på sig pärmar med nerlagda anmälningar om stölder, våld och hot.
Per Geijer, säkerhetschef vid Svensk Handel, är inte nådig i sin kritik av polisen. Anmälningar "läggs ner med vändande post", säger han:
"Det är ett sätt för polisen att städa skrivbordet, när man har högar av brott som man inte har lyckats utreda eller inte har tid med."
Brottsförebyggande rådets statistik visar att antalet anmälda butiksrån i stort sett halverats under åren 2009–2018. Antalet anmälda butiksstölder uppvisar en liknande trend, en minskning med 39 procent sedan 2009.
Men som Brå konstaterar:
"Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder."
Och Per Geijer hävdar att brotten anmäls i allt mindre utsträckning:
"Det finns ingen anledning eftersom polisen ändå inte utreder."
Kriminalitet kostar. Enligt Geijer lägger handeln 13 miljarder kronor om året på olika säkerhetshöjande åtgärder. Ändå kostar externa stölder 6,8 miljarder kronor per år. Allt drabbar kunderna i form av högre priser.
Butiksägare som har råd anlitar väktare och ordningsvakter. De som inte har råd tvingas kanske slå igen. Mindre butiker med små ekonomiska marginaler är känsligast. I juni, efter fyra väpnade rån på lite drygt en månad, förklarade Amir Burhani att han skulle stänga sin närbutik i Svedala.
"Vi orkar inte mer, det går inte. Ingen vill jobba här", sade han då till tidningen.
I värsta fall riskerar kriminaliteten att leda till butiksdöd och därmed till att viktig service helt enkelt försvinner i en stadsdel.
Polis och åklagare tycker situationen är beklaglig, uttrycker förståelse för handlarnas besvärliga situation, men verkar på det stora hela tycka att de gör vad som ankommer på dem.
"Har vi inget att gå efter så blir det nerlagt", konstaterar Dan Paulsen, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Lund. Chefsåklagare Pernilla Åström, chef för Södra Skånes åklagarkammare, hänvisar även hon till bevisläget.
Här tycks en avgrund öppna sig mellan brottsoffren och de rättsvårdande myndigheterna. Handlarna menar att övervakningsfilmerna de överlämnar till polisen tydligt visar våldet, hoten och stölderna. Ändå läggs utredningen ner. Eller också blir det bara åtal för stöld. Gärningsmännen är hur som helst snart tillbaka.
Handlarna är inte experter på bevisvärdering och på hur lagar ska tolkas. Polisen har, som Dan Paulsen påpekar, "sina regler och rutiner". Men när verklighetsuppfattningen skiljer sig åt så totalt mellan brottsoffer och den myndighet som ska skydda dem, när förtroendet för det rättssystem som ska ge dem upprättelse sviktar, är det illa.
Det som av rättsväsendet betraktas som mindre allvarlig brottslighet är nog så allvarlig för dem som drabbas. Polisen måste som de flesta andra verksamheter prioritera. Men någonstans går gränsen där medborgarnas förtroende för myndigheten – och för rättsstaten i sin helhet – börjar vackla.
Nödropen från handlarna i Lund tyder på att den gränsen kan vara oroväckande nära.
Gå till toppen