Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Konsten att njuta av gräs.

Konstgräs. Borde inte vara något för allsvenskar.Bild: Teigen, Trond Reidar
Uppgiften kom från den ansedda tyska tidningen Welt am Sonntag och nyheten fick i förra veckan stor spridning även i Sverige. Det påstods att EU år 2022 förbjuder det konstgräs som idag används på en majoritet av fotbollsplanerna.
”Detta är inte sant. Inget sådant förslag förbereds i EU-kommissionen”, kontrade en EU-talesperson. Däremot kommer EU att fortsätta försöka reda ut hur miljö- och hälsorisker med konstgräs bäst hanteras.
”Fejknyheten” om ett förbud kan med andra ord läggas åt sidan. Men lika viktigt kan ha varit att en nygammal, men välkommen, debatt sparkades igång i Sommarsverige.
Fast egentligen är det två debatter. En om ungdomars breddidrott. En om svensk toppfotboll.
Mängder av unga flickor och pojkar får idag sin fotbollsskolning på någon av landets fler än 1 200 konstgräsplaner. Stundtals har debatten varit livlig: Hur farlig – för miljön och för hälsan – är mikroplasten från det granulat av vulkaniserat gummi som ofta används för att förbättra konstgräsets egenskaper?
På senare tid har ny forskning tonat ned larmen. Enligt en äldre uppgift från 2015 försvinner cirka 3 000 ton granulat från landets konstgräsplaner varje år och riskerar att hamna i haven. I en nyare dansk studie hävdas att bara 2,5–36 kilo granulat per plan och år i teorin kan nå haven, vilket är någon tusendel av den tidigare uppskattningen.
Hur som helst, ramaskriet från Svenska fotbollförbundet var logiskt, ett förbud mot konstgräs skulle få ”oerhörda konsekvenser på kort sikt”, sade förbundets Cristel Brorsson till Sportbladet. Sant. I en tid när många varnar för barns och ungdomars stillasittande, samtidigt som spontanidrotten för en tynande tillvaro, är konstgräs en välsignelse för hälsa, välmående, föreningar och åtskilliga kommunala budgetar.
Konstgräsplanerna har stor betydelse för fotbollen. Inte minst norröver. Självfallet bör de bevaras – och utvecklas. Det finns alternativ till granulat gjort av återvunna gamla däck och forskningen lär gå framåt även här – nya material kommer att komma.
Svensk toppfotboll är en annan historia. Emellanåt hörs både spelare och publik morra och knorra. Konstgräset är en styggelse, det förstör fotbollen. Det blir en annan sport. Bolltempot blir annorlunda, likaså studsen och duellspelet, förklarade landslagets kapten, helsingborgaren Andreas Granqvist, i en intervju inför årets säsong.
Idag spelar tio av herrallsvenskans sexton lag på konstgräs. På damsidan är det bara tre lag som spelar på naturgräs, övriga nio allsvenska lag spelar antingen på konstgräs eller hybridgräs.
Och här finns framtiden. Hybridgräs. Samtliga elitlag borde ha mattor som kombinerar konstgräsets hållbarhet med naturgräsets genuina spelegenskaper. Då skulle inte någon ny sport, plastfotboll, behövas. Och planerna skulle inte bli som leråkrarna i 70-talets Tipsextra.
”Vi måste hitta ett gemensamt sätt att finansiera hybridgräs så att det på sikt ligger på alla elitarenor”, menar kloke ”Granen”.
Och ungdomarna? De lär så småningom lära sig konsten att njuta av gräs – hybridgräs.
Gå till toppen