Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Sinn Féin varnar: ”Hård brexit en katastrof”

Premiärminister Boris Johnson imponerade föga på flera partiledare under sin visit på Nordirland, som spelar en huvudroll i de låsta positionerna kring brexit. – Det är uppenbart att Boris Johnson inte förstår problemen som Nordirland brottas med, sade SDLP:s Nichola Mallon.

DUP:s ledare Arlene Foster uttalar sig för medier efter mötet med premiärminister Boris Johnson i Nordirland på onsdagen.Bild: Liam McBurney
En turné genom brittiska delområden har stått på den nyligen insvurna premiärministern Boris Johnsons agenda under veckan.
Efter möten med ministrar i såväl Skottland som Wales kom turen till Nordirland – vars djupa politiska splittring är en av anledningarna till att Storbritanniens utträde ur EU har blivit en långdragen, och till synes närmast ogenomförbar, process.
Premiärministern mötte de fem största partierna i en rad enskilda möten under onsdagen.
Den uttryckliga avsikten med visiten var att hitta en väg framåt i den regeringskris som lamslagit Nordirland sedan de två största partierna, Demokratiska unionistpartiet (DUP) och nationalistpartiet Sinn Féin, misslyckats med att komma överens om ett regeringssamarbete. Låsningen har inneburit att Nordirland stått utan regering i två och ett halvt år.
Föga förvånande diskuterades också brexit. I centrum står den så kallade backstop-planen – en nödlösning som ska förhindra en hård gräns mellan Irland och Nordirland efter att Storbritannien lämnar EU. Boris Johnson har kallat en sådan lösning odemokratisk, och vägrar gå med på ett utträdesavtal förrän den stryks.
DUP:s ledare Arlene Foster uppgav på onsdagen att hon litar på att premiärministern hittar en annan lösning, enligt Reuters.
– Backstop-planen måste skrotas. Det finns sätt att hantera den här frågan om det finns vilja från båda sidor.
Från andra partier möttes Boris Johnson med betydligt mindre entusiasm. Socialdemokratiska och nationalistiska SDLP:s vice partiledare Nichola Mallon uppger till BBC att hon varit ”mycket ärlig” med premiärministern under deras möte.
– Det är tydligt att Boris Johnson inte förstår problemen som Nordirland brottas med, sade Mallon efter mötet.
Hon hade tidigare skrivit på Twitter att DUP ”inte talar för majoriteten” på Nordirland.
– Det är uppenbart att de nationalistiska partierna betraktar Boris Johnson med skepticism. Det har sina historiska skäl – men till skillnad från DUP har de heller inte mycket att sätta emot för att få som de vill, säger historikern Matt Cole vid Cambridgeuniversitetet till TT.
Boris Johnson har upprepade gånger sagt att Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober – med eller utan utträdesavtal.
Retoriken har retat upp Sinn Féins ledare Mary Lou McDonald, som under sitt möte med premiärministern varnade för konsekvenserna av ett sådant beslut.
– Vi har varit väldigt tydliga med att ett avtalslöst utträde skulle vara katastrofalt för den irländska ekonomin, för vår politik, vårt samhälle och vårt fredsavtal, sade partiledaren efteråt, enligt Reuters.
Sinn Féin har historiska kopplingar till den väpnade rörelsen Irländska republikanska armén, IRA, som slogs för ett enat Irland under de nära trettio år som på Nordirland kallas ”The Troubles”.
Boris Johnsons ovilja att erbjuda eftergifter i förhandlingarna med nordirländska partier kan få historiens vingslag att göra sig påminda, säger Matt Cole.
– Att som brittisk premiärminister hota, bluffa och köra över Nordirland har i princip aldrig fungerat. Med tanke på Nordirlands historia, och att det fortfarande finns grupper – om än små – som är beredda att ta till vapen är det också en mycket riskabel taktik.
Fakta

Backstop-planen

Kortfattat är den så kallade backstop-planen en garanti för att det inte införs några gränskontroller på den irländska ön efter att Storbritannien har lämnat EU – något som både Storbritannien och EU säger är av största vikt.

Nödlösningen kickar in om EU och Storbritannien inte lyckas hitta någon annan lösning på gränsproblemet när de, efter brexit, förhandlar om sin framtida relation. I så fall blir hela Storbritannien kvar i EU:s tullunion och Nordirland tvingas fortsätta acceptera vissa av reglerna på EU:s inre marknad.

Gränsproblemet beror på tre oförenliga ståndpunkter: Storbritannien vill lämna EU:s inre marknad och tullunion, EU vill kunna kontrollera varor som kommer från länder utanför den inre marknaden och tullunionen, och båda parterna vill förhindra att en hård gräns uppstår på den irländska ön.

Efter att britterna röstat för att lämna EU 2016 tillkännagav regeringen att Storbritannien kommer att lämna både EU:s inre marknad och tullunion. Valet var inte självklart – till exempel deltar Norge i den inre marknaden och Turkiet i tullunionen, trots att länderna inte är med i EU.

Mellan länder i och utanför tullunionen/inre marknaden måste varor som passerar kunna kontrolleras, kräver EU. Detta för att kunna ta upp tull och kontrollera att EU:s regler, exempelvis djurskyddsregler, efterlevs.

Problemet är att den framtida gränsen mellan EU och Storbritannien går mellan Nordirland (en del av Storbritannien) och republiken Irland (EU-medlem).

Efter den blodiga konflikten i Nordirland var det en viktig del i fredsprocessen just att sudda bort gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU och Storbritannien har sagt att fredsavtalet från 1998 måste respekteras.

Gå till toppen