Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Hård strid om uppmärksamhet i presidentkampen

Presidentaspiranter från Demokraterna har åter drabbat samman i en tv-debatt i USA. Elizabeth Warren och Bernie Sanders tävlade om samma väljares gunst, men ställdes i nattens debatt framför allt mot mer mittenorienterade kandidater. Inför torsdagens andra rond behöver Joe Biden visa framfötterna för att behålla sin roll som favorit, enligt experten.

Demokratiska presidentkandidater på plats i Detroit. Från vänster: Amy Klobuchar, Pete Buttigieg, Bernie Sanders och Elizabeth Warren.Bild: Paul Sancya/AP/TT
Under två kvällar gör de 20 främsta aspiranterna till att bli Demokraternas kandidat i nästa års amerikanska presidentval upp i Detroit.
Första ämnet som togs upp i den inledande debatten var sjukvårdssystemet, där senatorerna Elizabeth Warren och Bernie Sanders stötte på motstånd från kandidater ur partiets mittfåra. Warren krävde ”stora strukturella förändringar”, som till exempel fri sjukvård, något som avfärdades som ”önskeliste-ekonomi” av hennes motståndare.
– Dåliga beslut som gratis sjukvård, gratis allting, och omöjliga löften kommer att få Trump omvald, sade tidigare representanthusledamoten John Delaney under debatten.
Bernie Sanders gav svar på tal genom att antyda att Delaney har för låg ambitionsnivå.
– Jag blir trött på demokrater som är rädda för stora idéer. Samma rädsla finns inte hos republikanerna, sade Bernie Sanders.
Tillsammans med Warren är han den tydligast profilerade vänsterkandidaten och de båda förespråkar i flera avseenden liknande reformer. Fri sjukvård och högre utbildning, skattehöjningar för de rikaste och tuffare tag mot storföretag.
De konkurrerar även om samma väljare. En vanlig bedömning är att någon av dem måste stryka på foten för att den andre på allvar ska kunna utmana favoriten Joe Biden om Demokraternas nominering till presidentvalet nästa år.
Även när migrationen debatterades upprepades samma konfliktlinje som i tidigare ämnen. Warren vill avkriminalisera gränsöverträdelser, något som skulle spela president Donald Trump i händerna, enligt Steve Bullock, guvernör i Montana.
– Ett förnuftigt invandringssystem kräver en förnuftig ledare. Och vi kan uppnå det utan att avkriminalisera och erbjuda fri sjukvård för alla.
Pete Buttigieg, borgmästare i staden South Bend i Indiana, tycker istället att kandidaterna borde avstå från att förhålla sig till Donald Trump och hans kritik av Demokraterna.
– Om vi väljer att föra vänsterpolitik kommer vi kritiseras för att vara galna socialister. Och om vi för en mer konservativ politik, vet ni vad de kommer att säga då? Att vi är ett gäng galna socialister.
Inför nästa debatt under natten mot torsdag svensk tid väntas blickarna framför allt riktas mot opinionsfavoriten och tidigare vicepresidenten Joe Biden samt Kamala Harris, senator från Kalifornien.
När de båda senast drabbades samman i en debatt i slutet av juni anklagade Harris sin motståndare för att inte ha gjort tillräckligt för att minska segregationen i landet. Bland annat ifrågasatte hon hans tidigare motstånd mot att låta svarta elever bussas till skolor där majoriteten av eleverna är vita.
Biden har stor press på sig efter den bleka insatsen i förra debatten, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.
– Han måste visa att han är värd det stöd han har, eftersom han leder opinionsmätningarna stort. Det är viktigt att han kan svara på de attacker som riktas mot honom och visa ledarskap, säger hon.
Hon tycker även att man bör hålla koll på namn som Cory Booker och Julián Castro. Även om kampen om presidentkandidaturen är i sin linda har båda en hel del förväntningar på sig.
– För många kandidater är det viktigt att hänga kvar i opinionsmätningarna för att få delta även i debatterna i september. Det handlar om att ta tillfället och säga något som medierna plockar upp och pratar om, säger Frida Stranne.
För att medverka i debatterna den 12 och 13 september måste kandidaterna få två procents stöd eller mer i minst fyra mätningar från vissa utvalda institut. Kandidaten måste även möta vissa krav när det gäller bland annat hur mycket kampanjpengar hen har lyckats samla in.
Fakta

Debatterna i Detroit

För att kvalificera sig för debatterna i Detroit var kandidaterna tvungna att uppfylla ett av två kriterier: antingen ha haft minst 1 procents stöd i tre nationella opinionsmätningar eller ha fått ekonomiskt stöd från minst 65 000 givare i 20 olika delstater.

22 av totalt 25 kandidater klarade kraven, men eftersom arrangörerna beslutat sätta ett tak vid 20 kandidater sorterades de två som hade lägst stöd bort.

Vilka kandidater som skulle debattera mot varandra avgjordes med lottning.

I debatten i natt, svensk tid, möttes Steve Bullock, guvernör i Montana (0,3 procents väljarstöd), Pete Buttigieg, borgmästare från Indianastaden South Bend (5,7), John Delaney, tidigare representanthusledamot från Maryland (0,7), John Hickenlooper, tidigare guvernör i Colorado (0,7), Amy Klobuchar, senator från Minnesota (1,2), Beto O'Rourke, tidigare kongressledamot från Texas (2,8), Tim Ryan, representanthusledamot från Ohio (0,3), Bernie Sanders, senator från Vermont (16,2), Elizabeth Warren, senator från Massachusetts (14) samt Marianne Williamson, författare och föreläsare (0,3).

Natten till torsdagen svensk tid möts Michael Bennet, senator från Colorado (0,2), Joe Biden, tidigare vicepresident (32), Bill de Blasio, borgmästare i New York (0,7), Cory Booker, senator från New Jersey (1,5), Julián Castro, tidigare bostadsminister (1), Tulsi Gabbard, kongressledamot från Hawaii (0,8), Kirsten Gillibrand, senator från New York (0,5), Kamala Harris, senator från Kalifornien (10,5), Jay Inslee, tidigare guvernör i Washington (–), Andrew Yang, affärsman (2).

Källor: CNN, Real Clear Politics

Gå till toppen