Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Handelskriget går in i ny fas

”Kina är en valutamanipulatör”, deklarerar USA:s finansminister Steven Mnuchin sedan Kina visat att de är beredda att använda valutan som vapen. Handelskriget mellan världens två största ekonomier, USA och Kina, har gått in i en ny fas.

Kinas billiga valuta ger landet orättvisa fördelar i världshandeln, tycker USA. Arkivbild från Hongkong.Bild: Kin Cheung/AP/TT
– Detta är något som potentiellt kan förändra spelplanen, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.
– Om det här utvecklar sig till ett valutakrig blir det ännu mer oförutsägbart och potentiellt jobbigt, tillägger han.
De senaste skottsalvorna i handelskriget, först förra veckans hot om nya tullar från USA och nu Kinas svar med stopp för import av jordbruksprodukter från USA och kraftiga valutafall, befaras kunna slå hårt mot världshandeln och därmed den globala tillväxten.
Börser och marknadsräntor faller, medan priset på guld och kryptovalutan bitcoin drar iväg uppåt. På Wall Street föll teknikorienterade Nasdaq med 3,5 procent och Dow Jones industriindex med 2,9 procent. Nedgångarna är de största hittills i år.
Marknadsturbulensen dämpade sig något under tisdagens avslutande börshandel i Asien och trenden på ledande Europabörser var sedan svagt uppåt. Men det så kallade skräckindexet, CBOE:s Vix-index, har lyft till 23 procent. Det är den högsta nivån på över två månader för Vix-index, som mäter marknadsturbulensen och som ses som en bra indikator för stämningsläget bland investerare.
I en kommuniké , där Kina stämplas som valutamanipulatör och anklagas för att ha brutit mot sina åtaganden på G20-möten om att inte konkurrera med devalveringar, skriver USA:s finansminister Steven Mnuchin att han vill att Internationella valutafonden (IMF) hjälper USA att se till att de konkurrensfördelar som Kina får av den billiga kinesiska yuanen elimineras.
President Donald Trump hade inför kommunikén, med inlägg på det sociala nätverket Twitter, både brännmärkt Kina som valutamanipulatör och begärt att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) går till motangrepp.
För det skuldtyngda Kina innebär en svagare valuta ökade lånekostnader. Men valutaförsvagningen gynnar samtidigt kinesisk export, då den gör kinesiska varor billigare jämfört med motsvarande varor från andra länder.
Det går samtidigt att tolka läget som positivt enligt Javeus, som ser det som en möjlighet att Kina och USA faktiskt gör upp om ett handelsavtal när riskerna för allvarliga konsekvenser av handelskriget blir större.
– Den typen av kovändning är ju inte ovanlig från Donald Trumps sida, säger han om sannolikheten för att det eskalerade handelskriget kan få parterna att inse vad som står på spel.
Andra bedömare tolkar utvecklingen negativt.
”Ytterligare ett stort bakslag för möjligheten att få ett handelsavtal”, skriver Tai Hui, chefsstrateg på JP Morgan i en analys citerad av tidningen Financial Times.
USA:s stämpling av Kina som valutamanipulatör för första gången på 25 år kommer sedan Kinas valuta i måndags föll under 7 yuan per dollar, den lägsta nivån sedan 2008. Detta samtidigt som Kinas handelsdepartement meddelat att man slutar att köpa jordbruksprodukter från USA.
Kinas beslut om jordbruksprodukter från USA kommer i sin tur sedan Donald Trump, efter förra veckans handelssamtal mellan USA och Kina i Shanghai, flaggat för nya strafftullar mot Kina.
I fjol rasade Kinas import av jordbruksprodukter från USA till 9,1 miljarder dollar, ned från 19,5 miljarder ett år tidigare, rapporterar Reuters med hänvisning till branschorganisationen American Farm Bureau.
Fakta

Turbulens på marknaden

Det blev turbulent på marknaden när USA stämplat Kina som valutamanipulatör för första gången på 25 år. På Wall Street blev börsfallen de största för året och marknadsräntor följde med nedåt.

Börsturbulensen avtog sedan under börshandeln i Asien och Europa och ledande Europabörser låg på plus inför den avslutande handeln.

Men räntan på en tioårig svensk statsobligation snuddade vid ett nytt bottenrekord på minus 0,22 procent. Det så kallade spotpriset på guld lyfte till drygt 1 466 dollar per uns (31,1 gram), det högsta priset på drygt sex år. Kryptovalutan bitcoin följde med uppåt till nivåer nära 12 000 dollar per bitcoin. Enligt uppgift var det en konsekvens av att många asiatiska handlare valde bitcoin som motvikt när Kinas yuan backade.

Den ökade risken för ett urspårat handelskrig som trycker ned tillväxten bidrog även till att pressa ned oljepriset. Ett terminskontrakt för leverans av så kallad Brentolja nästa månad testade under natten till tisdagen nivåer under 60 dollar per fat, det lägsta priset på nästan två månader.

Källa: Reuters Eikon

Gå till toppen