Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Grekland kan skrota lag om universitetsfristad

En flera årtionden gammal lag, som fredar grekiska universitet från ordningsmakten, väntas i dag rivas upp i en parlamentsomröstning.
– Ett kontroversiellt drag som retar upp vänstern, säger journalisten Yiannis Baboulias till TT.

Blommor placerade vid staketet som skadades av militärens pansarvagn under kväsningen av studentupproret vid Atens polytekniska universitet 1973. Varje år hedras offren för attacken – här 2018.Bild: Petros Giannakouris/AP/TT
Det var med det sju år långa militärstyret färskt i minnet som lagen om akademisk fristad infördes i Grekland 1982. I praktiken innebär lagen, unik i sitt slag i Europa, att polisen och militären inte har tillstånd att äntra landets universitetsområden utan att bli inbjudna specifikt av ledningen.
Tanken – att skydda det fria ordet från auktoritära krafter – har sina rötter i ett brutalt nedslaget studentuppror under den grekiska militärjuntan 1973.
Men de senaste åren har allt fler rapporter varslat om att lagen kapats och utnyttjats av kriminella intressen.
I fjol löd larmet från professorer vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki (AUT), som i ett gemensamt uppror anklagade den dåvarande regeringen för sin slapphet i frågan om säkerheten på landets universitet.
Ordningsmaktens frånvaro har gjort att droghandel och bruk tillåts löpa fritt bland studenterna, menade de – ofta helt öppet.
”Den förfärliga verkligheten är att staten har låtit universiteten bli oskyddade, fria byten för kriminella gäng”, skriver professorerna bland annat, enligt Ekathimerini.
Att universitetsfristaden har utnyttjats av fel anledningar är det få som bestrider, enligt den grekiska journalisten Yiannis Baboulias.
– Problemet är att frågan nu används som ett slagträ i ett allt mer polariserat politiskt klimat, säger han till TT.
Löftet att riva upp lagen var tidigt ett vallöfte från det konservativa Ny Demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis, som vann med stor marginal över vänsterledaren Alexis Tsipras i parlamentsvalet i juli. Förutom skattesänkningar och liberala marknadsreformer utlovade Mitsotakis särskilt fokus på lag och ordning, och hårdare tag mot brottsligheten.
En månad senare lade han förslaget om att skrota lagen om universitetsfristad för debatt i parlamentet – något som gav upphov till studentdemonstrationer i Aten i tisdags.
Motståndet är väntat, enligt Yiannis Baboulias – förslaget är dåligt förankrat hos både studenter och oppositionen.
– Inom vänstern har lagen en närmast sakrosankt ställning. Att då behandla frågan på ett så här reaktionärt sätt tjänar som en röd flagga för vänstern. Kortsiktigt riskerar det att leda till stora spänningar.
Fakta

Bakgrund: Studentprotesten 1973

Tidigt på morgonen den 17 november 1973 trängde sig en pansarvagn genom muren som omringade Atens polytekniska universitet. Över tusen studenter hade barrikaderat sig i lokalerna. Därifrån sände de ut regimkritiska meddelanden via piratradio.

Brutalitet, förtryck och åsiktsregistrering hade tillhört studenternas vardag sedan en militärjunta tagit makten i en statskupp 1967.

Hur många som dog när armén stormade universitetet anses fortfarande inte vara klarlagt i Grekland. Den officiella utredningen av händelsen – utförd efter juntans fall 1974 – dokumenterade inga dödsfall, enligt tidningen Neos Kosmos.

Men historikern Leonidas Kallivretaki vid Greklands nationella forskningsinstitut EIE , har i en rapport från 2004 namngett åtminstone 24 offer.

Gå till toppen