Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Tårgas mot demonstranter i Hongkong

Återigen har polisen använt tårgas mot demonstranter i Hongkong. Mer än två månader efter att protesterna tog fart på allvar pågår samtidigt ett ordkrig mellan USA och Fastlandskina, som hävdar att utländska intressen ligger bakom proteströrelsen.

Demonstranter välkomnar människor som anländer till Hongkongs flygplats.Bild: Kin Cheung/AP/TT
Salvorna med tårgas kom efter flera varningar från kravallpolisen om att upplösa protestmarschen, om inte demonstranterna skingrade sig och slutade blockera flera vägar.
På andra håll utfärdades liknande varningar mot demonstranter utan att polisen valde att ingripa.
Samtidigt verkar flera protester ha ägt rum utan en tillstymmelse till våldsamheter, bland annat på Hongkongs flygplats. Från att i början ha drivits av främst unga omfattar nu proteströrelsen en betydligt större grupp av Hongkongbor, med både gamla och unga som deltar.
– Vi måste berätta för våra barn om situationen i Hongkong och visa hur ett rättvist samhälle ser ut, säger Faye Lai som är ute på gatorna tillsammans med sin treåriga systerdotter.
Protesterna inleddes redan i mars men tog fart på allvar i maj, efter att Hongkongs ledning presenterat ett nu skrinlagt lagförslag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Förslaget sågs som ytterligare en inskränkning av Hongkongs själstyre.
Efterspelet med stundtals våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och poliser har inneburit ett huvudbry för Hongkongs ledare Carrie Lam, som har pendlat mellan att uttrycka förståelse för demonstranterna och att fördöma deras agerande. Senast hävdade Lam att månaderna av protester haft en negativ inverkan på Hongkongs ekonomi.
Tonen från Fastlandskina är dock betydligt hårdare. Förutom att militären varnat för att ingripa mot demonstranterna har regeringen i Peking antytt att proteströrelsen är en västfinansierad kampanj, ett påstående som de senaste dagarna lett till ett ordkrig med USA.
Fakta

Protesterna i Hongkong

De pågående protesterna inleddes den 31 mars för att stoppa ett lagförslag som tillåter utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina.

Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på hyllan. Parallellt med att demonstranternas krav på ökad demokrati har vuxit, har även våldet mellan demonstranter och polis tilltagit.

Under de senaste dagarna har protesterna varit mer omfattande än tidigare. Demonstranter har blockerat tåg och vägar, flyg har ställts in och en generalstrejk utlysts. Polisstationer har också omringats och attackerats.

Myndigheterna har svarat med tårgas, gummikulor och gripanden. Peking å sin sida har svarat genom skarpa varningar till demonstranterna samt de makter de anser driva på rörelsen.

Under senare år har protester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 initierades den så kallade occupyrörelsen, som genom civil olydnad krävde ett mer demokratiskt valsystem.

Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val.

Paraplyrörelsen övergick i våldsamma protester och flera av rörelsens ledare sattes senare i fängelse. Valberedningen infördes trots protesterna.

Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet, m fl.

Gå till toppen