Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Goda chanser att se stjärnfall under måndagskvällen

Under måndagskvällen finns goda chanser att få se ett par stjärnfall på himlavalvet. Det är det årliga meteorregnet Perseiderna som når sin kulmen nu i dagarna.

Det årliga meteorregnet Perseiderna når sin kulmen i dagarna.Bild: Patrick Persson
När det är helt molnfritt och mörkt så kan man se ett stjärnfall i minuten. Det ska man dock inte förvänta sig ikväll enligt Peter Linde, ordförande för det astronomiska sällskapet Tycho Brahe.
– Eftersom det nästan är fullmåne så blir himlen inte riktigt mörk. De ljussvagaste meteorerna kommer man inte kunna se, säger han.
Rymdstenarna, eller kornen som det oftast är fråga om, härstammar från kometen Swift-Tuttle. Det är när jordens bana skär molnet av partiklar som frigjorts från kometen och de träder in i vår atmosfär som det skapas vad vi kallar stjärnfall. Kornen brinner helt enkelt upp av den enorma friktionen. Större stenar genererar större friktion och därmed längre skådespel på himlen. I vissa fall dimper stenarna till och med ner på jorden och kallas då meteoriter.
Enligt Peter Linde så har man bäst förutsättningar att se stjärnfallen om man befinner sig på en öppen plats med god sikt över himlen. Dock kan det krävas en smula tålamod.
– Givet att himlen är molnfri så kanske man räkna med en 4-5 stycken i timmen. Man kanske får ta med sig en stol och en filt och slappna av och titta på himlen, säger han.
Är man villig att stanna upp sent så ökar chanserna.
– Man ser det hela natten men ju närmre soluppgången desto bättre.
Meteorregnet Perseiderna börjar i början av augusti men når sin kulmen nu i dagarna. Den som vill försäkra sig om att inte missa det kan bege sig ut till Tycho Brahe-observatoriet i Oxie som håller öppet för allmänheten från klockan 21.30. Där kommer Peter Linde och hans kollegor att berätta om stjärnfallet, dess bakgrund och var de kommer ifrån.
Fakta

Meteorregn

Meteorregn inträffar vid jordens passage genom en så kallad meteorström. Strömmen består av stoft från kometer som kretsar kring solen i banor. Om jorden passerar i detta kan en meteorskur bildas.

I dagligt tal kan vi kalla det för stjärnfallsregn, men det är inte stjärnor som faller. Det är gruskorn som bromsas av atmosfären och hettar upp luften framför dem. Inbromsningen blir så kraftig att ljuset från hetluften kan ses ända från marken som en meteor. Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.

Ett meteorregn kan vara från några timmar till flera veckor.

Källa: Nationalencyklopedin

Gå till toppen