Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsartext: Va, blev du inte bjuden på festen – jag trodde alla hade sett det på Facebook

Jag tycker mest att hela mobilberoendet är patetiskt, och det mest patetiska är egentligen alla mobilanvändare som hävdar att de inte är beroende. Det skriver Lena Nilsson.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Jag var 18 år och jag och min bästa kompis gick på bio och skulle se en film som hade fått stor uppmärksamhet. En film som byggde på en bok som vi båda hade läst, en berättelse som var både skrämmande och spännande. En berättelse som vi tyckte låg väldigt långt bort från vår verklighet då och i framtiden. Människorna i berättelsen var inte fria, de var hela tiden övervakade av någon som såg allt vad de gjorde. Jag minns inte så mycket mer än så, men jag vet att när vi hade sett filmen så var vi oerhört tagna och den manade till diskussion och egna reflektioner.
Jag tänker på filmen ”1984”, då och då. I dag lyssnar jag på Anders Hansens sommarprat (som bland annat handlar om människors beroende av mobiler) och då poppar filmen och minnena av den upp igen. De allra flesta människor idag är inte heller fria. De lever under övervakning och tvång av varandra. Tvånget att alltid vara tillgängliga, att synas, att vara med, att tillhöra något. Ett tvång att hela tiden få bekräftelse i att bli sedd – hela tiden, flera timmar varje dag! Varför?
Ja, varför? För mig som aldrig har hoppat på tåget är det helt obegripligt. Helt obegripligt att en liten manick får styra hela ens liv.
”Använder du inte mobil? Amen, det måste du ju! Du klarar dig inte annars! Du måste sätta dig in i detta nu! Du måste ha den och en appen, annars klarar du dig inte i samhället. Har du inte Swish? Amen, det måste du ha! Jag har aldrig kontanter längre! Blev du inte bjuden på den 50-årsfesten? Amen, det var ju utlagt på ’Fejan’. Då får du nästan skylla dig själv!”
Ja, och så maler det på. Nej, jag använder inte mobil. Jag klarar mig alldeles utmärkt. Nej, jag har inte Swish, för att jag begriper att vi måste ha kontanterna kvar, om vi ska kunna klara oss den dagen om/när tekniken inte fungerar. Nej, jag missar kanske en och annan fest, men i så fall är det inte jag som beter mig korttänkt.
Jag tycker mest att hela mobilberoendet är patetiskt, och det mest patetiska är egentligen alla mobilanvändare som hävdar att de inte är beroende. I personalrummet på mitt arbete har de allra flesta sin mobil liggande tätt intill sig. Vad är det ni måste kolla så fort ni har rast? Och det kollas ofta även när de inte har rast. Varför sätter inte chefer ner foten och förbjuder personlig mobilanvändning under arbetstid?
Mycket forskning pågår, men att mobilen stressar verkar forskarna vara överens om. Jag har gjort mitt val och lever med de konsekvenserna. Ni som gjort ett annat val får leva med de konsekvenserna, men tänk på att era barn får leva med konsekvenserna av det val som ni gjorde när ni satte en mobil i händerna på dem.

Lena Nilsson

Gå till toppen