Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Döden på Medelhavet skördar färre människoliv

Döden på Medelhavet har hittills i år skördat 844 människoliv – en halvering jämfört med i fjor.
Samtidigt är antalet asylsökande i Sverige det lägsta på många år.
Orsak: EU-ländernas hårdare politik och att allt färre migranter betalar människosmugglare för den livsfarliga resan över havet.

Personal från libyska Röda halvmånen tar hand om kroppar som flutit i land från migrantkatastrofen utanför al-Khoms.Bild: Hazem Ahmed
En natt i slutet av juli lämnade en fullastad träbåt den libyska kuststaden al-Khoms och seglade norrut över Medelhavet.
Ombord fanns nästan trehundra hoppfulla migranter, de flesta afrikaner, som betalat dyra pengar till människosmugglare i hopp om ett bättre liv i Europa.
Båten hade inte hunnit långt när den började ta in vatten och kapsejsade. Hälften av passagerarna räddades av den libyska kustbevakningen och lokala fiskare. Men uppåt 150 män, kvinnor och barn drunknade.
– Detta är den värsta tragedin på Medelhavet hittills i år, konstaterade FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi.
Trots den fasansfulla händelsen visar statistik från FN:s migrationsorgan IOM att antalet dödsoffer i samband med människosmugglingen över havet har minskat drastiskt.
Det svarta året 2016 drunknade hela 3 208 migranter i Medelhavet från januari till mitten av augusti. Motsvarande period 2017 dog 2 428 personer. Under 2018 sjönk siffran till 1 541 döda. Hittills under 2019 har IOM registrerat 844 drunknade.
Under de senaste fem åren har ofattbara 15 000 människor försvunnit i djupet när de försökt ta sig till Europa i ranka farkoster och usla gummibåtar.
Men döden på Medelhavet skördar alltså allt färre offer – och det har flera orsaker.
Den viktigaste är att antalet migranter som försöker ta sig till Europa över Medelhavet har minskat dramatiskt. Från långt över en miljon det stora flyktingåret 2015 till 65 000 hittills i år.
När EU gjorde upp med den turkiske presidenten Tayip Erdogan om att turkarna mot rundlig betalning från våren 2016 skulle stoppa flyktvägen via de grekiska öarna minskade antalet migranter den vägen kraftigt.
De senaste åren har de allra flesta migranter smugglats från Nordafrika. Antalet syrier och afghaner har minskat. Istället är det till största del afrikaner. En del är politiska flyktingar, men många är unga män som flyr undan fattigdom, kriminalitet och hopplöshet i sina hemländer.
Numera är Libyen viktigaste utskeppningshamnen för människosmugglarna. Men landet härjas av inbördeskrig och många afrikaner fastnar i konflikten på vägen till hamnar; det finns rapporter om slavhandel med migranter från Sub-Sahara.
I Europa har samtliga länder – inklusive Sverige – stramat åt sin flyktingpolitik kraftigt.
Samtidigt har EU-länderna vid Medelhavet blivit allt ovilligare att rädda nödställda migranter till havs och att släppa in frivilligorganisationernas fartyg med överlevande i sina hamnar.
Italiens inrikesminister Matteo Salvini från högernationalistiska Lega har dyrt och heligt lovat sina väljare att stoppa strömmen av migranter, som han hävdar för med sig "brottslighet och prostitution".
Nyligen vädjade FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi:
– EU-länderna måste sätta in mer hjälp och ordna fler säkra vägar ut ur Libyen för dessa sårbara människor. Det är lika viktigt som sjöräddning för att rädda liv.
Den minskade strömmen av migranter till Europa avspeglar sig också i Migrationsverkets statistik över asylsökande. Hittills i år har 12 729 personer begärt skydd i Sverige, den lägsta siffran på över tio år.
Även om färre människor försöker ta sig över Medelhavet till Europa och färre dör på havet så är risken för dem som vågar försöka lika stor som tidigare.
Enligt IOM har 1,2 procent av de drygt 65 000 migranter som gett sig ut i flyktingsmugglarnas båtar i år drunknat.
Gå till toppen