Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

WHO: Mikroplaster i vattnet ingen hälsorisk

Inga bevis finns för att mikroplaster i dricksvatten är farliga för människor, enligt Världshälsoorganisationen (WHO) – men mer kunskap behövs. Slutsatsen får stöd av svenska myndigheter. – Den mesta data vi har i dag tyder på att det inte är någon risk, säger Kettil Svensson från Livsmedelsverket.

Inget tyder på att mikroplaster i vattnet utgör någon hälsofara – men helt säker kan man heller inte vara, enligt WHO. Arkivbild.Bild: Christine Olsson/TT
Det är första gången WHO undersökt mikroplasternas effekt på oss människor, och man har specifikt tittat på mikroplaster i kranvatten och flaskvatten.
– Huvudbudskapet till konsumenter runt om i världen är att hälsoriskerna är låga, säger Bruce Gordon, WHO:s samordnare för vatten- och sanitetsfrågor, enligt nyhetsbyrån AFP.
Större delen av all plast som tas upp i våra kroppar kan passera rakt genom matsmältningssystemet. Men i WHO-rapporten uttrycks viss oro för effekterna av de allra minsta partiklarna, som eventuellt kan tas upp i tarmarna och sedan spridas till andra organ i kroppen. Än så länge finns för lite kunskap om effekten av dessa.
”Baserat på den begränsade kunskap vi har verkar mikroplaster inte utgöra någon hälsorisk med nuvarande nivåer. Men vi måste ta reda på mer, och stoppa plastföroreningarna världen över”, säger Maria Neira, ansvarig för miljöpåverkan hos WHO, i ett uttalande.
Alice Horton, en brittisk forskare på mikroplaster, konstaterar också att det inte finns några bevis för att mikroplaster utgör ett hot för människors hälsa – men tillägger:
– Det betyder heller inte nödvändigtvis att de är ofarliga, säger hon till nyhetsbyrån Reuters.
Slutsatserna får också stöd av Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, som tycker att WHO gör en korrekt bedömning:
– Vi kan i dagsläget inte säga om det är en hälsorisk eller inte. Men djurdata tyder på att de större partiklarna tas upp i väldigt låg grad, och de allra största inte alls, säger han till TT.
I dricksvatten från svenska kranar är halterna av mikroplaster dessutom väldigt låga, oftast mellan 0–10 partiklar per liter. Här är plaströr i ledningsnäten den främsta källan. För mineralvatten är siffran något högre, där partiklar från kork och flaska nöts av och hamnar i vattnet. Man kan dock inte säga att flaskvatten skulle vara farligt, enligt Svensson.
Tidigare i somras visade samtidigt en studie utförd på uppdrag av Världsnaturfonden att vi människor i snitt kan äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka. Det motsvarar vikten av ett kreditkort. Denna studie pekade ut dricksvatten men även skaldjur som den viktigaste källan.
Dagens WHO-rapport höjer också ett varnande finger inför framtiden. Om plastutsläppen fortsätter i nuvarande takt kan mikroplaster bli ett utbrett hot mot ekosystemen i haven, och i sin tur öka riskerna för människor.
WHO konstaterar också att det största hälsoproblemet med dricksvatten globalt i stället är smittoämnen, som kan komma från både människor och boskap. Omkring två miljarder tvingas dricka vatten som är förorenat av avföring, och detta dödar en miljon människor årligen.
Fakta

Mikroplaster

Totalt produceras omkring 300 miljoner ton plast per år. Beräkningar har gjorts på att en tredjedel hamnar i naturen.

Omkring 70 procent av allt skräp i haven är plast. Det är en stor variation i hur plasten ser ut. Föremål som är mindre än 5 millimeter brukar kallas mikroplaster, som antingen kan bildas genom att större plastbitar bryts ned, eller att produkter redan innehåller mikroplaster, som exempelvis vissa krämer.

En brittisk studie visar att en enskild plastpåse kan brytas ned av en typ av märlkräfta till 1,75 miljoner mikroplastpartiklar.

Källor: Brittiska regeringens forskningskontor, University of Plymouth, AFP

Gå till toppen