Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Snar frisläppning väntar troligen Stena Impero

Den svenskägda oljetankern Stena Impero, som beslagtogs av Iran i juli, kommer sannolikt att släppas inom några dagar, uppger källor för TT.

Iranska revolutionsgardet går ombord på det svenskägda, brittiskflaggade fartyget Stena Impero, som beslagtogs i juli.Bild: Morteza Akhoondi/AP/TT
– Vi fick starka indikationer på att Iran inom kort kommer att se till att det blir en positiv lösning för fartyget och besättningen, säger en källa med insyn ärendet.
I tisdags och onsdags besökte Irans utrikesminister Javad Zarif Sverige. Vid sidan av det vacklande globala kärnenergiavtalet, Jemenkrisen och mänskliga rättigheter stod Stena Impero högt på dagordningen när han träffade utrikesminister Margot Wallström (S).
– De uppehöll sig mycket kring Hormuzsundet och fartyget, säger källan.
För att Stena Impero ska släppas är det dock viktigt för Teheran att den iranska supertanker, som tidigare i juli beslagtogs av brittiska styrkor vid Gibraltar, inte stöter på patrull på sin väg hem, enligt vad TT erfar. Fartyget Adrian Darya 1, tidigare kallat Grace 1, fick i söndags lämna Gibraltar och styrde då mot Grekland.
Skälet till beslagtagandet var bland annat att det misstänktes frakta råolja till regimen i krigets Syrien, i strid med EU:s sanktioner. Men övertagandet av tankern kan kopplas till det storpolitiska spel som pågår, med anledning av att USA dragit sig ut ur det globala kärnenergiavtalet med Iran och återinfört sanktioner mot landet. USA påstår att den iranska tankern kan kopplas till bland annat penningtvätt och terrorbrott och protesterade mot att den frigavs.
Under sitt besök i Sverige hävdade Zarif att det iranska fartyget inte brutit mot några regler och underströk att Iran inte omfattas av EU:s sanktioner.
Beslagtagande av Stena Impero har allmänt setts som en hämndaktion. Tankern är brittiskflaggad men ägs av rederiet Stena Bulk. Under en frågestund på fredsinstitutet Sipri i Solna i onsdags sade Zarif med skämtsam ton att Iran inte visste att fartyget var svenskägt. Ett liknande budskap ska ha framförts till Margot Wallström med mer allvarlig ton; hade Iran vetat att Stena Impero hade Sverigekoppling hade man inte agerat.
Inga motkrav ska ha framförts för att Iran ska ta tag i processen med att frige fartyget.
– Tvärtom. Det är jobbigt för dem att det här har en koppling till Sverige. De vill inte ha det på halsen utöver de andra bekymren, säger TT:s källa.
På Sipri sade Zarif att Teheran försöker skynda på den lagliga process som kan leda till frisläppandet, så att man kan komma till ett avslut.
– Ur humanitärt perspektiv beklagar vi verkligen situationen för besättningsmedlemmarna. Vi har gjort allt vi kan för att göra deras liv lättare och det kommer vi att fortsätta att göra tills det här är över, sade han.
Fakta

Bakgrund: Oroligt i Persiska viken

I maj 2018 fullföljer USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den internationella överenskommelsen om sanktionslättnader i utbyte mot att Iran skalar ned sitt kärnenergiprogram. USA har därefter återinfört sanktioner mot Iran.

De senaste månaderna har varit oroliga i och kring Persiska viken. Här är några av händelserna:

12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.

13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.

20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.

4 juli: Den iranska supertankern Grace1 stoppas av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien, vars regim står Teheran nära, med olja i strid med EU:s sanktioner.

11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.

14 juli: Det Panamaflaggade fartyget Riah försvinner från radarsystem för övervakning av sjötrafik. Fartyget förs till Iran, anklagats för att ha smugglat bränsle i Persiska viken.

18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.

19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.

19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.

4 augusti: Iranska revolutionsgardet uppger att man beslagtagit en irakisk oljetanker i Persiska viken, misstänkt för att ha smugglat bränsel till arabstater.

18 augusti: Den iranska supertankern Grace1 får lämna Gibraltar. USA protesterar.

Gå till toppen