Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Heidi Avellan: Tjejernas tid bättre för alla.

Att flickfoster sorteras bort är fel på flera sätt. Lösningen? Uppgradera flickor, ge kvinnor makt. Då blir världen bättre också för män.

Greta Thunberg tar strid för framtiden.Bild: Kirsty Wigglesworth
Rätten till fri abort borde inte innefatta rätten att välja bort flickor, skrev barnläkaren Mats Reimer på DN Debatt (31/7) tidigare i somras.
Nej, det är så självklart att det inte borde behöva sägas.
Selektiva aborter är ett problem på flera håll i världen. FN-rapporten Sex imbalances at birth visade redan 2012 på en ”alarmerande demografisk maskulinisering”, inte minst i Kina och Indien. I vissa provinser i Kina föds nu 125 eller 128 pojkar per 100 flickor. Det är förstås illa för både pojkar och flickor, män och kvinnor.
Fast Reimer skriver om Sverige.
Rent tekniskt går det att välja bort flickfoster också här – en dna-analys via blodprov går att köpa privat och visar tidigare än ultraljud fostrets kön. Sedan kan kvinnan fritt välja abort. Men är det här faktiskt ett omfattande problem?
Mer brännande är hur som helst våld mot kvinnor, sexuella trakasserier, de många våldtäkterna, hederskultur, ett arbetsliv med könssegregerade branscher och oförklarliga löneskillnader och kvinnors fortsatt större ansvar för hemarbete – med stress, utbrändhet och sämre karriär som följd.
Att bara verka mot selektiva aborter är att hantera frågan för tekniskt. Höj kvinnors värde i världen så försvinner hela poängen med att välja bort flickor.
Flaggan i topp, det blev en med snopp. Se där är en klyscha som äntligen hamnat där den hör hemma, på unkna fördomars soptipp. Som stolt mor till fyra söner noterar jag att det i Sverige är mer populärt med döttrar. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, skaffar svenskfödda mammor – och invandrare från västländer – ett tredje barn i högre grad om de två första är pojkar än om de två första är flickor; häromåret var andelen 42 procent mot 39 procent.
Invandrare från Mellanöstern verkar visserligen värdesätta söner högre, men det är inte solklart varför en sådan norm skulle leva vidare i det nya hemlandet där söner inte behövs för att säkra föräldrarnas trygghet på ålderdomen och inte ger särskild status.
I mars 2015 rapporterade SCB att männen nu hur som helst var fler än kvinnorna i Sverige – då hade kvinnorna varit fler sedan 1749, vilket är så länge det finns tillförlitliga siffror att tillgå. Vid årsskiftet fanns här nästan 55 000 fler män – en effekt av att fler män invandrar, att män numera lever nästan lika länge som kvinnor och att det alltid föds lite fler pojkar än flickor. Den historiska konstanten verkar ligga på runt 105 födda pojkar per 100 födda flickor och ses som naturens kompensation för att fler män dör unga.
Det handlar alltså inte om könsselekterande aborter.
Som det står på min välslitnaste t-tröja: The future is female. Framtiden är fruntimrens. Tjejernas tid. Att grabbighet och gubbighet är passé visade inte minst metoo – och det gäller i näringslivet, akademien, kulturvärlden, familjen och politiken.
Traditionella mansnormer befinner sig på en ö där vattnet hela tiden stiger, sade denna tidnings skolreporter Emma Leijnse i sitt Sommar i P1 (15/8).
Hennes perspektiv är alltså skolan – där flickor generellt klarar sig bättre än pojkar. Sedan utbildar sig kvinnor mer än män, blir jurister, läkare, arkitekter. Högstatusjobb som en gång bara män kunde ha. I stora delar av västvärlden har kvinnornas utbildningsnivå passerat männens, Leijnse kallar det ”en tyst revolution som påverkar oss alla”.
Var femte pojke går ut grundskolan utan godkända betyg. Det är naturligtvis oacceptabelt – och att bara skylla på skolan, att den är anpassad efter flickor, är att göra det enkelt för sig. Problemet är snarare en skev grabbnorm: att det inte är viktigt att vara duktig i skolan, att det inte är coolt att läsa, att lära och leverera. Att fotboll är finare, att lira slår läxa.
Ändå vet vi att outbildade killar är mer utsatta för dödligt våld, extremism eller missbruk. Som Malmös polismästare Stefan Sintéus formulerat det: den gemensamma nämnaren för gängkriminella är en misslyckad skolgång.
Feminina värderingar kan göra skolan bättre för alla. Och inte bara skolan.
De har alltså fel, fel, fel de där konservativa krafterna och högerpopulisterna som påstår att "feminismen har gått för långt", de som föraktfullt talar om en hotande ”genusideologi” på tvärs med naturen och skapelsen, familjen och religionen. Alltså det där att kvinnan självklart är underställd mannen.
Mer jämställdhet är inte en kvinnofråga. Mer jämställdhet gör inte livet sämre för män. Mer jämställdhet gör livet bättre för alla, för när också kvinnors potential utnyttjas fullt ut så blir mänskligheten smartare.
Se bara på Greta Thunberg, som med sin nu årslånga kamp tvingat makten att ta klimatkrisen på allvar. Eller Cecilia Malmström, som får titeln ”Årets svensk” för sitt idoga EU-arbete för frihandel i tider av ökande protektionism. Eller Angela Merkel, som hållit ihop EU, tagit strid för den liberala demokratin – och elegant parerar premiärminister Boris Johnsons krav på att omförhandla brexitavtalet.
Makttoppen i världen är, tyvärr, alfahannarna; It’s a man's world nästan lika mycket som då James Brown första gången sjöng sin soulballad 1966: Donald Trump, Xi Jinping, Vladimir Putin, Jair Bolsonaro, Recep Tayyip Erdogan …
Hoppet står till The future is female; mer makt till fler kvinnor gör framtiden bättre för alla. Då blir det också svårbegripligt hur någon ens kommit på tanken att välja bort flickor redan i moderlivet.
Gå till toppen