Ivo riktar skarp kritik mot utebliven riskbedömning och bristande journalföring. ”Det här tar bort lite av den enorma skuldkänsla man känner som anhörig”, säger mannens sambo.
Den medelålders mannen hade en nästan tjugoårig historia av återkommande perioder med depression och ångest. Under 2016 uppsökte han en vårdcentral i Lund på grund av självmordstankar och ökad alkoholkonsumtion.
Under 2016 och 2017 stod mannen i kontakt med både vårdcentral och psykiatri och mådde bättre och kunde återgå till sitt arbete. I början av hösten 2017 återkom dock suicidtankarna, och han tog ny kontakt med vården.
Det gjordes dock ingen strukturerad eller systematisk bedömning av självmordsrisken. Inte heller journalfördes att patienten talat om eller planerat att ta sitt liv tidigare.
Efter detta uteblev patienten från två besök hos en psykolog i september-oktober. Den 8 oktober tog han sitt liv.
Enligt Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) innebär detta att mannen inte fått en god och säker vård. Med andra ord: en bättre riskbedömning skulle ha gjorts och mannens tankar på suicid skulle dokumenterats i journalen.
För mannens sambo innebär kritiken mot vårdcentralen en lättnad.
– Som anhörig känner man en stor skuldkänsla. Man tänker att man skulle gjort mer. Lite av den skulden lättar genom den här utredningen, berättar hon för Sydsvenskan.
Sambon arbetar själv i vården och är kritisk till vårdcentralens sätt att hantera efterspelet till mannens död. Och det gäller inte bara saker som att räkningar för mannens uteblivna läkarbesök anlände efter hans död.
I drygt ett år väntade hon på att vårdcentralen själv skulle anmäla sitt agerande för en granskning – något som inte skedde.
– De gjorde en egen utredning som bara kom fram till att de inte gjort några misstag, att det inte handlade om någon allvarlig vårdskada. Och de återkopplade inte den till mig, utan jag fick själv be om besked.
Efter det formulerade hon sin anmälan till Ivo strax efter årsskiftet 2019.
– Jag är tacksam att Ivo rett ut vad som hände. Kanske kan det bidra till förbättringar, så att inte andra drabbas på samma sätt.
I sitt svar uppger vårdcentralen att man efter det inträffade arrangerat en utbildning för personalgruppen för att öka kunskaperna om självmord.
FaktaAtt förebygga självmord
Ungefär 1200 personer tar sitt liv i Sverige varje år. Av dem är cirka 70 procent män. Allra högst är risken för äldre män på landsbygden.
Suicid kan ses som en vårdskada, om inte risken för självmord tagits med behandlingsplaneringen. Det finns ett flertal standardiserade sätt och processer att bedöma hur stor risk en patient löper att ta sitt liv.
FaktaHjälp vid självmordstankar
Den som har tankar på självmord ska inte hålla det för sig själv, utan söka hjälp. Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt och inget att skämmas för.
Att sätta ord på sina tankar inför en person som lyssnar kan göra att du hittar nya sätt att se på problemen och att du upptäcker nya möjligheter att lösa dem.
Prata med någon som jobbar inom vården, via 112 om läget är akut eller på 1177 om du behöver råd. Du kan också ta kontakt med någon du känner. Det går även att kontakta någon i en telefon- eller chattjour där man kan vara anonym när man ringer. Man kan till exempel kontakta:
• Hjälplinjen på 0771-220060
• Barnens rätt i samhället, Bris, telefon 116111
• Jourhavande medmänniska, telefon 08-7021680.
• Jourhavande präst nås via 112.
• Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
Mer information finns på 1177.se Vårdguiden.
