Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Domstol prövar Johnsons parlamentsbeslut

Dagen efter den brittiske premiärministerns beslut om att stänga parlamentet utmanas det i domstol. Skotska nationalistpartiet hoppas att Boris Johnsons senaste drag i brexitprocessen ska rivas upp.

En clownklädd man med en Boris Jonssonmask protesterar utanför den brittiska premiärministerns kansli på 10 Downing Street i London, dagen efter att Jonsson beslutat att förlänga parlamentet stängningstid.Bild: Frank Augstein/AP/TT
Reaktionerna på Boris Johnsons besked att under en förlängd period stänga det brittiska parlamentet har inte låtit vänta på sig. I EU-positiva Skottland vill delar av det ledande regeringspartiet SNP pröva om det ens är lagligt.
– Det som redan har hänt kan lösas och det som ännu inte har hänt går att stoppa, säger Joanna Cherry, parlamentsledamot för SNP.
Johnsons vågade drag har också lett till avgångar. Det Konservativa partiets ledare i Skottland, Ruth Davidsson, meddelar på Twitter att hon efter åtta år på posten träder tillbaka. Hon har varit en uttalad motståndare till ett avtalslöst brexit, men uppger att beslutet att avgå är grundat i ”familjeskäl”. Hon säger sig fortsatt stödja partiet och premiärministern.
En namninsamling som motsätter sig Johnsons beslut har hittills fått in över en miljon underskrifter – tio gånger fler än vad som behövs för att frågan ska kunna tas upp till debatt i det brittiska underhuset.
Tusentals människor samlades i en protest utanför regeringsområdet på onsdagskvällen och en mängd parlamentariker kritiserade beslutet i hårda ordalag.
Oppositionspartiet Labour vill samlas för en akutinsatt debatt om brexit i nästa vecka, uppger partiets Barry Gardiner på torsdagen. Planen uppges vara att försöka hitta en öppning för att blockera ett avtalslöst brexit.
Johnsons regering och hårdföra brexitörer svarar hätskt på kritiken.
– Ändra lagen eller ändra regeringen, utmanar parlamentarikern och brexitförespråkaren Jacob Rees-Mogg motståndarna.
– Nu är det upp till EU att bestämma om de vill ha ett rimligt avtal.
Att döma av brexitförhandlaren Michel Barniers reaktion på Twitter verkar EU på allvar förbereda sig på ett avtalslöst brexit.
”Oavsett vad som händer kommer EU att skydda sina invånare och företag samt verka för fred och stabilitet på Irland. Det är vår skyldighet och vårt ansvar”, skriver han.
De brittiska parlamentarikerna återvänder till arbetet nästa vecka. Om regeringens beslut fortsätter gälla kommer de efter bara några dagar att ajourneras fram till den 14 oktober.
Fakta

Bakgrund: Brittiska parlamentet och brexit

Några månader efter brexitomröstningen i juni 2016 röstade det brittiska parlamentet med väldig majoritet för att den dåvarande premiärministern Theresa May skulle åberopa Lissabonfördragets artikel 50. Det gjorde hon den 29 mars 2017 och planen var att utträdet skulle ske exakt två år senare.

I ett försök att stärka sin hand kallade Theresa May till nyval, där Konservativa partiet dock tappade sin majoritet och blev beroende av det mindre nordirländska unionistpartiet DUP.

Under långdragna förhandlingar med EU mötte May motstånd såväl inom sitt parti och sin regering, framför allt från hårdföra brexitörer som Boris Johnson som hade många synpunkter på hur ett avtal borde se ut.

I november 2018 meddelade Mays regering och EU att man nått ett avtal. I det finns en nödlösning tänkt att garantera en öppen gräns mellan Irland och brittiska Nordirland – den så kallade "backstop"-planen, som blir den stora stötestenen i de fortsatta diskussionerna på hemmaplan.

Sedan dess har parlamentet röstat om vägen framåt:

Den 15 januari lade May fram avtalet i parlamentet för första gången. Det röstas ned med rekordsiffror: 432 röster mot 202.

Den 12 mars, strax innan det då planerade utträdet, försökte hon igen. 391 nej mot 242 ja.

Den 14 mars röstade parlamentet med god majoritet för att May skulle be EU om en kort förlängning av brexitprocessen. EU sade ja, om avtalet godkänns.

May gjorde ett tredje försök med brexitavtalet i parlamentet. 344 röstade nej, 286 ja. May bad EU om ännu mer tid.

I maj meddelade Theresa May sin avgång och efterträddes senare av Boris Johnson.

Gå till toppen