Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Sverige behöver investera i tystnad.”

Precis som det finns tysta kupéer på tågen borde det gå att upprätthålla en vardagstystnad i utvalda friluftsområden och kanske även på vissa håll i städerna, skriver fyra ljudmiljöforskare.

Om Sverige gör tystnad tillgänglig för fler och marknadsför den blir det också lättare att motivera bevarande och vård av tysta områden, skriver artikelförfattarna.Bild: Ingo Wagner
Buller kan ha negativa effekter på människors hälsa och välbefinnande med återverkningar på samhällsekonomin. Forskning visar att i synnerhet långtidsexponering av buller kan leda till problem som stress, sömnsvårigheter och ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
Redan i antikens Grekland fanns föreskrifter där verksamheter som smedjor och snickerier förpassades till städernas utkanter på grund av det buller de medförde. 
De ljud som förekommer i samhället förändras hela tiden.
De senaste 200–300 årens modernisering och industrialisering har medfört nya störningskällor och ökat ljudens spridning och intensitet. För att höras i det allmänna bruset har till exempel ljudnivån på utryckningsfordon ökat kontinuerligt under 1900-talet.
En ny studie från Colorado State University i USA visar att över 60 procent av ytan i landets nationalparker har betydande bullerstörningar, något som även påverkar djurlivet. Allt färre områden är idag förskonade från buller.
Studier från såväl Skåne som Stockholm och stora EU-projekt har visat att bullerstörning kan påverka folkhälsan påtagligt negativt. Ändå domineras många städer av trafikbuller och annat brus. På landsbygden kan värdefulla naturvärden störas av transporter, bullriga fritidsaktiviteter och industrier.
Traditionellt har samhället hanterat ljudmiljöfrågor framför allt genom att identifiera och begränsa störningar. På senare år har strategierna breddats så att även den positiva betydelsen av tystnad börjat uppmärksammas.
Begreppet ”tysta områden” används för att identifiera och skydda platser med en önskvärd, lugn ljudmiljö. Det handlar då inte om tystnad i ordets striktaste bemärkelse, utan snarare ett relativt tillstånd där ljudnivån är så pass låg att det går att höra önskade ljud, som prasslande löv och fågelsång.
Begreppet tysta områden, eller bullerfria områden som de också kallas, har kopplingar till EU där medlemsstaterna via ett direktiv från 2002 är ålagda att kartlägga sådana områden som en del av sina bullerstrategier, särskilt i storstadsregioner.
Vad som räknas som tysta områden skiljer sig åt. Riktlinjerna varierar mellan ungefär 25–50 dBA för städer respektive landsbygd.
I Sverige har tysta områden fått förhållandevis mycket uppmärksamhet. Regionala och lokala kartläggningar har gjorts.
En nyligen publicerad studie från Ljudmiljöcentrum och Sveriges lantbruksuniversitet visar att ungefär 40 procent av Sveriges 290 kommuner nämner tysta områden i sina översiktsplaner, men belyser samtidigt att strategierna för att hantera frågan i de flesta fall är otillräckliga.
Politiker, planerare och tjänstemän skulle kunna göra mer, inte minst skydda de områden som redan identifierats.
I ett internationellt perspektiv har Sverige fortfarande relativt god tillgång till tystnad. Men samtidigt är det en bristvara på många håll. 
En av utmaningarna är att det finns många olika typer av buller.
Både internationellt och i Sverige har fokus legat på buller från transporter och olika industriella verksamheter, men störningar kan även orsakas av privatpersoners fritidssysselsättningar som motorbåtar och skotrar.
I vissa skärgårdsmiljöer har det med gott resultat införts så kallade hänsynsområden, där besökare uppmanas att visa hänsyn och inte väsnas i onödan. En parallell är de tysta kupéer som sedan ett antal år finns på tågen. Den typen av strategi borde kunna tillämpas brett för att upprätthålla vardagstystnad även på andra håll, till exempel i utvalda friluftsområden och kanske även på vissa håll i städerna.
Tystnad, eller goda ljudmiljöer, är en upplevelsekvalitet som kan locka boende och besökare och därigenom även främja turistnäringen. 
2016 publicerade EU en kartläggning av ”potentiell tystnad” runt om i Europa där det är tydligt att hela Skandinavien har en stor sådan potential.
Det finns slumrande ekonomiska värden i den så kallade ”tysta turismen”. Om Sverige gör tystnad tillgänglig för fler och marknadsför den blir det också lättare att motivera bevarande och vård av tysta områden. Samtidigt kan det bidra till andra samhällsekonomiska vinster i form av minskade kostnader för sjukvård och minskad arbetsfrånvaro.
För att säkerställa bullerfria upplevelsevärden där även naturens ljud kan höras behöver politiker och samhällsplanerare prioritera frågan högre än idag.
 Många kommuner i Sverige har kartlagt sina tysta områden, men det är inte tillräckligt. Det behövs även aktiv uppföljning och införande av skyddande åtgärder, så som begränsning av vissa aktiviteter.
En viktig insats för att etablera konceptet ”tysta områden” skulle kunna vara att tydligare märka ut de områden som redan finns för att på så sätt göra människor medvetna om dem och informera om dem. 
Vistelse i tysta naturområden är välgörande och kan ge flera positiva effekter på människors fysiska och psykiska hälsa. Därför behövs förutsättningar för goda, fungerande och hälsosamma ljudmiljöer.
Sverige behöver investera i tystnad och måste arbeta mer aktivt för att skydda tysta områden och de goda ljudmiljöer som redan finns.
Gunnar Cerwén, doktor i landskapsplanering, ljudmiljöforskare och landskapsarkitekt
Frans Mossberg, doktor i musikvetenskap och före detta föreståndare för Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet
Kristoffer Mattisson, doktor i medicinsk vetenskap, arbetar på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet
Marcus Hedblom, docent i biologi med inriktning urbanekologi vid institutionen för skoglig resurshushållning på Sveriges lantbruksuniversitet
Gå till toppen