Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Populism som Bolsonaros är ett globalt framtidshot.

Regnskogen brinner.Bild: Eraldo Peres
Brasiliens president Jair Bolsonaro spelar högt inte bara om sitt lands framtid. Vad som sker i Amazonas djungel angår oss alla – här kan politisk populism hota hela planetens framtid.
Världens lungor fortsätter att fyllas av rök. Brasiliens delar av den vidsträckta regnskogen Amazonas brinner alltjämt i större omfattning än på länge*. Närmare 80 000 bränder har registrerats i år. Ändå tycks den politiskt högst ansvarige, Bolsonaro, lägga mer kraft på att bråka i en politisk sandlåda än på att organisera fler släckningsaktioner.
Inledningsvis ville den brasilianske presidenten överhuvudtaget inte medge att sommarens skogsbränder var utöver de vanliga. Han avvisade till och med forskarnas slutsats att merparten av bränderna har startats av lantbrukare. När torrperioden inte räckte som förklaring lanserade han istället konspirationsteorin om att miljöorganisationer tänt på skogen i avsikt att skada regeringen. Men under växande internationell press medgav Bolsonaro så småningom att landet saknar tillräckliga resurser för att släcka bränderna och utreda hur de startat.
Att regnskog går upp i rök angår inte bara Brasilien, utan även övriga världen. Dels genom hotet mot artrikedomen och skogens förmåga att binda koldioxid, dels genom de väldiga utsläpp av växthusgaser som eldhärjningarna ger upphov till. Därför var det naturligt att frågan, på tyskt och franskt initiativ, togs upp under G7-mötet i Biarritz förra helgen. De sju länderna enades om att skänka motsvarande 235 miljoner kronor till släckningsarbetet i Amazonas.
Bolsonaro upprördes över att de ens diskuterade frågan, kallade perspektivet för kolonialt och uppmanade G7-ledarna att sköta sina egna länder. Följaktligen betackade han sig för bidragen. Sedan ändrade han sig och sade sig trots allt kunna ta emot pengarna – förutsatt att han fick en ursäkt från den franske presidenten Emmanuel Macron.
"Han kallade mig en lögnare. Han måste ta tillbaka det innan vi går med på något", förklarade Bolsonaro.
Han lät alltså sin egen kränkthetskänsla gå före värn av artrikedom och klimat. Åtminstone till i onsdags då han svängde på nytt och uppgav att hans enda förbehåll var att Brasilien själv ska få bestämma hur pengarna används.
Turerna är en enda lång uppvisning i arrogans, chauvinism och ombytlighet. Men med tanke på Bolsonaros övriga politiska gärning förvånar hanteringen egentligen lika lite som att han tas i försvar av USA:s president Donald Trump.
Varhelst i världen populister kommer till makten förenas de av några utmärkande drag: lättkränkthet, kortsiktighet, opportunism, faktaresistens och ett fritt förhållande till sanningen.
Som en följd av det här är de som regel också usla på att värna miljö och klimat. För i sådana sammanhang behövs det rakt motsatta: prestigelöshet, långsiktighet, samarbetsanda, tillit till forskning och hänsyn till fakta.
Så visar Jair Bolsonaro hur politiker av hans slag inte bara riskerar att skada länderna där de styr. I en tid då det krävs globala lösningar för att minska skadliga utsläpp kan politisk populism hota hela planetens framtid.
Det här en opinionstext från ledarredaktionen. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
* texten är ändrad här, den tidigare formuleringen löd i aldrig förr skådad omfattning.
Gå till toppen