Annons

Annons

Annons

Kultur

Böcker
Anteckningar från Marguerite Duras vindskupa

Enrique Vila-Matas betraktas som en av den spanska litteraturens främsta författare. Niklas Qvarnström läser hans ovanliga roman om Paris och funderar över vad man kan ha ironi till.

Text

Det här är en recension.Analys och värderingar är skribentens egna.

Enrique Vila-Matas är född 1948 i Barcelona.

Bild: Maj Lindström

Annons

Rätt använd är ironi den litterära prosans bästa vän. Och därmed läsarens. Ironi mångfaldigar och får texten att röra sig i flera riktningar. Det är den som gör ”Don Quijote” till en betydande roman, till skillnad från de riddarromaner dess huvudperson förläst sig på. Det är den som gör det möjligt för Jorge Luis Borges att i ”Pierre Menard, författare till Don Quijote”, 350 år efter att Cervantes skapade ”riddaren av den sorgliga skepnaden”, skriva en fiktiv bokrecension om en sentida författare som ord för ord kopierar den litterära klassikern – och därmed ger upphov till ett helt nytt verk, på grund av omständigheterna kring dess tillkomst.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan