Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Många färjeminnen i luften då nya Dragörkajen invigdes

”Där parkerade bilarna”. ”Kommer ni ihåg brickorna med smörgåsar som ställdes fram”. Det surrade i luften av minnen från Dragörfärjorna när den ombyggda kajen invigdes på lördagen.

Många Limhamnsbor ville vara med vid invigningen av Dragörkajen, sista delen i ombyggnaden av det gamla färjeläget.Bild: Hussein El-alawi
– Det har blivit fint här, särskilt eftersom de har behållit fiskebodarna på ena sidan, säger Marianne Klimm, som kommit ner till Dragörkajen mer av en slump, med tyska gäster som en gång i tiden åkt hemåt med färjorna.
– Jag bodde inte här, men bekanta hade både en fiskebåt och fiskebod så jag var här en del på somrarna.
Limhamns brassband spelar på kajen, som har pollare och vissa fundament kvar från det gamla färjeläget men också en ny pir och ett trädäck med bänkar.
Ett par hundra personer njöt av solen och fick höra före detta stadsantikvarien Anders Reisnert sammanfatta Limhamns historia från istiden, över ett misslyckat danskt kuppförsök och fram till fiske- och cementindustrin.
Anders Reisnert, före detta stadsantikvarie, drog snabbversionen av Limhamns historia från istid till fiske- och industrisamhälle. Inklusive berättelsen om ett misslyckat försök att få danskarna att återta Malmö, som slutade med att komplottmakaren halshöggs 1659.Bild: Hussein El-alawi
Historien landar såklart i färjetrafiken, inledd 1933 och sedan återupptagen efter andra världskriget. När DSB och SJ satte igång trafiken 1960 igen, så var det med viss tveksamhet om efterfrågan.
– Men ganska snart hade man tre miljoner passagerare och fick köpa in fler färjor, säger Anders Reisnert.
Andreas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden, tog vid i historien och antydde ungdomliga eskapader till Danmark och ofrivilliga övernattningar i Dragörs färjeterminal, när sista nattfärjan hade missats.
– En del av historierna passar sig inte för offentligheten, sade han.
Bland de minnen som ändå kunde luftas fanns överpriser på torra brödskivor med ost som man måste beställa för att få köpa en öl på färjan, och dåtidens nyckfulla danska växelkurser.
– Ibland ville de ha en svensk krona för en dansk, vilket var hutlöst då men idag hade vi förstås tyckt det var utmärkt, sade Andreas Schönström.
– Men istället för att trängas på kajen för att få bra platser på färjan, så kan det här istället bli plats för en ny sorts socialt liv, hoppades han.
I foajén till Dragörkajens hus finns en fotoutställning från färjetrafikens glansdagar, sammanställd av Limhamns musieförening.Bild: Hussein El-alawi
Redan 2005 fick kommunen se planprogrammet för den nya bebyggelse som skulle växa fram vid den nedlagda färjeläget. Det som nu utgör Limhamns sjöstad har växt fram i etapper och kajen blev klar i somras, som den allra sista delen.
Inne i Dragörkajens hus finns nu en fotoutställning med färjetrafiken som tema, fram till slutet 1999 inför Öresundsbrons invigning. Där samlades folk framför svartvita bilder på kallskänkor, smørrebrød, sjömän och turande sällskap.
Färjeterminalen revs 2013 och därefter har det byggts vid kajen.
Precis där färjorna lade till finns nu ett soldäck i trä. Som specialerbjudande på invigningsdagen gick det att få fågelperspektiv från Dragörkajens hus.Bild: Hussein El-alawi
Dagen till ära var det också möjligt att åka upp till husets femte våning, vanligen konferenslokal, för att få fågelperspektiv på hamninloppet.
Bland de som på terassen stod och pekade och erinrade sig hur det sett ut förut, fanns Limhamnsborna Harriet Blixt och Lennart Persson som självklart åkt med färjorna många gånger.
– Bilarna parkerade rakt nedanför här, och gående passagerare gick på där borta, säger Harriet Blixt och pekar.
Några oklarheter uppstår och diskuteras i sällskapet.
– Alla kommer ihåg hur de gick på färjan, men ingen minns hur de kom av. Hur nu det kan komma sig, säger Lennart Persson.
Gå till toppen