Skjutningarna som nyligen dödade två kvinnor i Sverige har väckt starka reaktioner. Det talas om att en gräns har passerats när en kvinna som håller sitt spädbarn i famnen skjuts på gatan.

Inget tyder på att de två kvinnorna själva var en del av den kriminella miljön och de var obeväpnade.

De delar öde med åtminstone tolv personer som mördats i Sverige de senaste tio åren utan att ha varit inblandade i kriminella konflikter, enligt polisens egna beräkningar. De har alla fallit offer för det som i internationella sammanhang går under samlingsbeteckningen små och lätta vapen. I den kategorin ingår även sprängmedel.

Det finns otaliga rapporter om att mängden små och lätta vapen bidrar till att nivån på våldet ökar i ett samhälle. Vapen i kombination med destruktiva manlighetsnormer gör livet osäkert för civila. Kvinnor drabbas av att vapen finns hemma och att män går beväpnade till vardags. Att svenska gängkriminella numera alltid har vapen på sig framkommer i BRÅ:s rapport om skjutningar i kriminella miljöer, som kom i mars i år.

Kvinna till Kvinna har i över 25 år arbetat i några av världens värsta konfliktområden. Efter krigen finns mängder av vapen kvar i samhällena. Våra samarbetspartners arbetar ofta med det dagliga våldet mot kvinnor och några bedriver kampanjer för att begränsa spridningen av små och lätta vapen. Vi vet att just de dödar civila och familjemedlemmar.

Vårt arbete i krig och konflikter har visat att det ger utdelning för våldsverkare att medvetet ge sig på civila kvinnor. Kvinnor är obeväpnade och lätta måltavlor. Förövarna angriper också männen via kvinnorna genom att förminska en man som inte kan skydda sin kvinna. Förhoppningsvis blir det aldrig någonsin ett systematiskt beteende hos kriminella gäng i Sverige.

En annan lärdom är att vapen som använts i konflikter efteråt sprids till andra områden där det finns en marknad. De illegala vapen som idag cirkulerar i Sverige kommer ofta från Balkan, som drabbades av flera väpnade konflikter på 1990-talet. En bosnisk åklagare vittnade i Aftonbladet i mars i år om att Sverige är Balkans största vapenmarknad. Det går att tala om trafficking av vapen.

Den svenska polisen har gjort en massiv insats för att beslagta illegala vapen, inklusive en vapenamnesti under 2018. Ändå ökar det dödliga våldet genom skjutningar. ”Det är lättare att få tag i ett skjutvapen i Malmö idag än ett glas vatten”, har en avhoppad gängkriminell som intervjuades i SVT förklarat.

Ett vapen behöver en användare för att bli dödligt. När BRÅ djupintervjuar medlemmar i de kriminella gängen kommer samma destruktiva manlighetsnormer fram som i världens konfliktområden. Vapen ger status åt de unga männen och en falsk känsla av säkerhet. Yngre gängmedlemmar som vill klättra i den kriminella hierarkin kan kvalificera sig genom att döda. Våld är ett sätt att bygga upp sitt rykte och därmed stärka sin position.

Polisen har slagit fast att mängden illegala vapen är en stor riskfaktor när det gäller ökat våld. Nu behöver framför allt kommunerna och polisen i samverkan mer kraftfullt bekämpa de destruktiva maskulinitetsnormer som är drivkraften bakom hur de kriminella gängen använder skjutvapen. Skola, fritidsgårdar, förskola och socialtjänsten måste samordna sitt arbete bättre och få vettiga resurser.

Ideella organisationer och nätverk i utsatta områden har ofta stort förtroende hos dem som bor i områdena. Det gäller framför allt gräsrotsrörelser som startats av lokala krafter. De, om några, kan få gehör hos unga killar som är på väg in i den kriminella miljön och visa alternativ till en våldsam mansroll.

Kunskap finns också att hämta hos kvinnorättsorganisationer ute i världen som länge bekämpat sådana mönster. De vet hur kvinnor i områden där kriminella miljöer växer fram kan engageras för att bli en kraft mot spridningen av illegala vapen i vardagen, och hur de kan hjälpa till att förändra attityder hos unga män som skjuter. Mammor och systrar har möjlighet att utöva inflytande i vardagen om de har kunskap, redskap och resurser.

I en kriminell miljö drabbas kvinnor av skjutningar, som anhöriga och som offer. Men de är också en hittills outnyttjad resurs för att bekämpa våldet. Ofta fattas ett genusperspektiv på alla nivåer i arbetet mot destruktiva manliga normer. Därför behövs till exempel genuspedagogik även i förskolor och en genusanalys av alla åtgärder som genomförs för att vända utvecklingen i utsatta områden.

Riksrevisionens rapport från 2018 visar att 80 procent av svenska integrationssatsningar hittills har gått till männen, trots politiska beslut om jämställd integration för 20 år sedan. Polis, kommuner och ideella organisationer måste rikta om resurser så att kvinnor i utsatta områden kan organisera sig på sina egna villkor och hjälpa till att få stopp på skjutningarna.

Petra Tötterman Andoff, genrealsekreterare för Kvinna till Kvinna.