Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Elin Fjellman: Bostäder till nyanlända: en stridsfråga som skär mellan partier och kommuner

Bostadskontrakt till nyanlända har blivit en stridsfråga i Malmö och över hela landet. Kommunstyrelsen tar upp saken för andra gången i år.

Bostaden är en avgörande pusselbit när någon som beviljats uppehållstillstånd ska komma in i samhället och försörja sig själv. Etableringen av nyanlända är statens ansvar. Men i praktiken har lokalpolitikerna stort spelrum att avgöra vilka bostäder som ska erbjudas nyanlända och hur länge kontrakten ska gälla.
Skälet är att bostadslagen från 2016 som tvingar alla kommuner att emot nyanlända och ordna bostäder åt dem öppnar för skilda tolkningar. Det har kommunerna tagit fasta på. Medan Malmö som längst erbjuder nyanlända fyraåriga kontrakt sätter Vellinge och Staffanstorp gränsen vid två år. Bromölla och Bjuv har istället följt regeringens intention med lagen att så långt som möjligt erbjuda permanenta boenden.
Läs också Kommunernas lagtolkning avgör nyanländas chans till lägenhet
När Malmös kommunstyrelse sammanträder på onsdagen kommer frågan upp för andra gången i år.
SD var först ut med förslaget att begränsa kommunens bostadsansvar för nyanlända till max två år. M stödde principen men röstade ändå ned SD-motionen. Skälet var att befintliga kontrakt automatiskt skulle sägas upp efter två år, enligt SD-förslaget.
Läs också Het debatt i fullmäktige om bostäder till nyanlända
Nu tar Moderaterna upp tråden i en egen motion. ”Det sänder en märklig signal när man från statligt håll förväntar sig att en person som flyttat till Sverige ska kunna försörja sig själv efter två år, men att man samtidigt i Malmö inte förväntas lösa sin egen boendesituation förrän efter fyra år”, skriver M-ledaren Torbjörn Tegnhammar och hans partivän Helena Nanne i motionen.
De syftar på att statens ekonomiska etableringsansvar för nyanlända begränsar sig till två år.
Läs också SD vill begränsa stöd till nyanländas boende och får medhåll av M
Malmömoderaterna bygger sin motion på en dom i Kammarrätten som fastslog att M-styrda Lidingö hade laglig rätt att säga upp de nyanländas bostadskontrakt efter två år.
Men alla moderater står inte på samma sida. M-styrda Helsingborg har valt samma mellanväg som Malmö: de nyanlända får tillfälliga kontrakt som längst gäller i fyra år som är maxgränsen för hur länge besittningsskyddet kan avtalas bort.
Såväl SD som C stöder M-motionen i Malmö. Men stadens S-L styre vill behålla fyraårsgränsen och stöds av MP och V vilket ger en majoritet i fullmäktige. Styrets främsta argument är att det i genomsnitt tar tre år att få ett hyreskontrakt i Malmö genom förmedlingen Boplats Syd – och ännu längre tid för barnfamiljer som saknar egen försörjning. En tvåårsgräns skulle innebära att stadens växande grupp hemlösa blir ännu större, och att fler vänder sig till socialkontoren för att få tak över huvudet, menar kommunledningen.
När arbetsmarknads- och socialnämnden tog upp M-motionen markerade de styrande partierna sitt missnöje med situationen. De anser att kommuner som säger upp bostadskontrakten efter två år vältrar över ansvaret på Malmö och andra kommuner och att lagen borde ses över.
En av de 950 personer som hittills kommit till Malmö genom bosättningslagen är Omar Kreit som flytt från krigets Syrien med sin familj. Tidigare i år berättade han för Sydsvenskan:
”Vi står i bostadsköer och jag letar på Blocket och på Facebook och genom kompisar. Vi letar även utanför Malmö, i Kristianstad och allt möjligt. Men det är jättesvårt, särskilt när man inte har ett jobb”.
Många delar hans upplevelse. Hittills har endast var femte nyanländ som kommunen har bostadsansvar för hittat en egen bostad.
Fakta

Bosättningslagen

Syftet med bosättningslagen från 2016 är att nyanlända snabbare ska kunna påbörja etableringen i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

Det är upp till kommunen att avgöra hur skyldigheten att ta emot en nyanländ för bosättning ska fullgöras i varje enskilt fall. I lagtexten finns det inget direkt krav på vilken typ av bostad som ska erbjudas och inte heller om boendet får begränsas till en viss tid.

Av förarbetena till bosättningslagen framgår dock att intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör erbjuda de nyanlända som anvisas permanenta bostäder, men att det inte kan uteslutas att kommuner tvingas erbjuda bostäder av tillfällig karaktär för att kunna fullgöra sin skyldighet.

Lagen omfattar flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljas uppehållstillstånd och som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden när deras fall prövas, samt anhöriga.

KÄLLA: SKL och Länsstyrelsen

Gå till toppen