Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Tänk så många äldre som får en ökad livskvalitet av naturen och alla möten

Vombsjögården, nära Vombsjön, pekas ut som en möjlig plats för ett sommarkollo för äldre Malmöbor.Bild: Tom wall
I en artikel i Sydsvenskan den 25 augusti skrev Andreas Persson att kommunalrådet Anders Rubin tänkte skapa ett ”sommarkollo” för seniorer.
Tanken är god, det är många av oss äldre som skulle må bra av detta. Att få lite avkoppling från det vardagliga. Att tillsammans med andra njuta av natur samt få nya bekanta.
Malmö har ju tidigare haft något som liknar denna tanke. Jag tänker på Malmö stads trygghetshotell som fanns i samma byggnad som Mathildenborgs korttidsboende. Detta var ju inget sommarkollo. Det drevs hela året.
Inget lyxhotell men god standard, höj – och sänkbara sängar. Man skulle vistas där som frisk men om det blev problem så fanns till exempel taklift och hygienstolar.
Där kunde äldre Malmöbor hyra in sig från en till fjorton dagar. Målet var att aktivera samt skapa nya kontakter. En högklassig personal som både såg till att servera god mat från morgon till kvällsfikat. Men också detta med aktivitet, inga svårare kroppsövningar men gymnastik och lite små lekar och tävlingar. Och lite kortspel och annat som hjärngymnastik.
Och inte minst viktigt, kontaktskapande. Från morgonkaffet, frukost, lunch/middag, eftermiddagskaffe, lite lätt kvällsmat. Samt inte minst kvällsfikat. Det kom in i det fina uppehållsrummet en vagn med kaffe, lite dricka, småmackor.
Det var här som världsproblemen löstes men också vardagliga samt: ”du, kan vi inte träffas efter att vi kommit hem?”. Det blev flera sådana.
Ville man inte delta i kvällsträffen fanns två tv-rum, läsrum och en konstgjord strand som nästan kändes som naturlig. Hotellet var så placerat att om man behövde till exempel besöka apoteken eller en butik, var det gångnära.
Detta hotell lades ned av kostnadsskäl. Och visst kostade det pengar, vi betalade 190 kronor per dag.
Man betonade från kommunen att man accepterade hög kostnad men att utnyttjandegraden var låg. Av de tjugo platserna fanns det tider då beläggningen var för låg.
Jag ser det inte som omöjligt att hotellet kan återuppstå men det krävs ändring av arbetssättet.
Men jag ser också möjligheten med Vombsjögården men sänder med en tanke: baxna inte för kostnaden. Även om kronorna som kan räknas i ena vågskålen är många, tänk så många som får bättre livskvalitet och kanske mindre vårdkostnader.
Ingvar Nilsson 98-årig Malmöbo
Gå till toppen